11:31 / 3 november 2017
Remiums chefsanalytiker Peter Malmqvist synar börsens händelser och kommenterar det senaste åt besökarna på Introduce.
USA sällar sig till länderna, där företagens räntekostnader inte skall vara avdragsgilla, i princip...
Allt kostar
Alla skulder i en balansräkningen kostar, i vissa fall genom separata räntefakturor (framförallt på banklån), i andra fall som ett påslag på priset för den vara eller tjänst som bolaget köper (exempelvis leverantörsskulder). Nu har alla världens politiker och skatteteoretiker fått för sig att den första gruppen räntekostnader inte skall vara avdragsgill. Till regionerna EU och Sverige, sällar sig nu USA i kampen för ökad jämlikhet mellan kapitalslagen. Det anses orättvist att ränta på lånat kapital är avdragsgillt när inte utdelningar på eget kapital är det. Denna orättvisa skall nu åtgärdas, även i USA, genom att ta bort avdragsrätten för räntekostnader. I gengäld sänks företagets skattesats. De flesta länder verkar sikta på en skattesats kring 20 procent.
Verkningslöst
Möjligen måste vi kalla det amerikanska förslaget för en testballong, för USA:s politiker vågar inte löpa linan fullt ut (som exempelvis Sverige är på väg att göra), utan stoppar avdragsrätten för räntor, enbart om de överstiger 30 procent av bolagets taxerade vinst. Bortsett från underligheten att denna begränsning medför att utrymmet för avdragsgillhet minskar när företaget går dåligt och resultatet faller, är det bara väldigt kapitaltunga verksamheter som kommer att drabbas av höjd skatt. Den största av dessa, i alla länder, är fastigheter. En av USA:s största fastighetsägare är amerikansk president. Därför är det inte överraskande att just fastigheter generellt undantas i USA:s förslag (planeras definitivt inte att undantas i Sverige).
Glada bankägare?
Räntekostnader betalar företagen i huvudsak till banker. Det vore därför logiskt om även bankernas ränteintäkter undantogs från beskattningen, eftersom deras räntekostnader ju inte skulle få dras av. Då skulle räntenettot bli skattefritt och bankernas aktieägare skulle bli stormförtjusta. Glada bankägare vill dock ingen politiker ha, så följaktligen undantas alltid bankerna från detta skatteförslag. Precis som i Sverige, är avdragsgilla koncerninterna räntor till andra (lågbeskattade) länder, nageln i ögat, även i USA. Den hårdbelånade private equity-industrin verkar ingen politiker gilla, särskilt inte när räntekostnaderna forslas utanför landets gränser och knappt beskattas alls. Det som dock är svårt att smälta, är varför ett lands alla företag skall drabbas, enbart för att PE-bolagen och några internationella storkoncerner hittar kryphål i skattelagstiftningen.
Och effekten?
Möjligen kommer aktiesparare i allmänhet knappt att märka någon förändring. På Stockholmsbörsen utgör räntenettot, exklusive bankerna, totalt sett 11 procent av rörelseresultatet de senaste fyra kvartalen. Det var 13 procent när räntorna var högre 2013. Utan lättnadsregler och med 20 procent skatt (föreslaget) skulle effekten på nettoresultatet bli en sänkning med försumbara 1 procent. Något värre är det för fastighetsbolagen. Om vi tar de sju största bolagen, utgör räntenettot idag 25 procent av rörelseresultatet. När räntorna var mer normala, låg denna andel klart högre, kring 40 procent. Med nuvarande låga räntor skulle förslaget dra ner nettoresultatet med 6 procent, men med mer normala räntor blir effekten drygt det dubbla. Samtidigt betalar fastighetsbolagen idag knappt någon löpande skatt alls, eftersom de har höga skattemässiga avskrivningar på byggnaderna. Möjligen överdrivs därför även fastighetsbolagens effekt. Och skulle andra länder följa USA i spåren och införa 30-procentsregeln, då undrar man varför politiker och skatteteoretiker ger sig in på denna beskattning överhuvudtaget.
Chefsanalytiker
Peter Malmqvist
peter.malmqvist@remium.com
Tidigare utgivna artiklar
Hack i kurvan, eller...?20171102
Godkänd vinsttrend 20171031
IFO ångar på, tyvärr... 20171026
Katalonien mot avgrunden 20171025
Rapporterna ångar på 20171025
Om långsiktig vinsttillväxt 20171017
Oroande inflationstrend 20171016
Om börsens värdering 20171012
Bomben desarmerad 20171011
Höga vinstförväntningar 20171005
Extremt obehaglig utveckling 20171004
Svårtolkat index 20171002
Om svenska statsbudgeten 20170922
Behövs Riksbanken? 20170918
Om börsens värdering 20170912
Gör som Schweiz 20170911
Vad är Nordeas strategi? 20170908
Varning för Nordeas indexeffekt 20170907
Om hushållens skuldsättning 20170906
Luriga inköpschefer 20170904
Kan fondflöden spå börsutvecklingen? 20170901
Om oljepris och inflation 20170830
Bred konjunkturuppgång, men... 20170825
Lysande tider! 20170823
Vinster: Två starka sektorer och två svaga 20170822
Om ECB, dollarkursen och inflation 20170821
Dämpar kronan inflationen? 20170817
Därför stiger inflationen 20170817
Kan pundet fälla börsen? 20170815
Hur långt kan dollarn falla? 20170807
Vinster Q2: Verkstad och konsument drar 20170726
Vinstutvecklingen i underkant 20170725
Varning för indexfonder och ETF:er 20170707
Om börsens värdering 20170707
Vilken effekt har räntepolitiken? 20170704
Om ECB:s räntepolitik 20170703
Cykliskt och konsument lyfter vinsterna 20170628
Bågen hårt spänd 20170627
IFO ångar på 20170627
Om sill och kräftor 20170622
Vad styr styrräntorna? 20170615
Toppindikator 20170613
Vilken är bästa sektorn? 20170608
Sverige är fantastiskt! 20170605
Vart är USA på väg? 20170602
Något om börsens sektorvärdering 20170529
Vad förklarar dollarfallet? 20170523
Om löner och inflation 20170518
Riksbanken på rätt väg 20170517
Oroande USA-indikatorer 20170511
Om fransk konjunktur 20170508
Fortsatt mycket bra vinstutveckling 20170505
Mycket stark utveckling 20170427
Fel om Frankrike 20170427
Avslöjande bilstatistik 20170421
Mer om den svenska inflationen 20170419
Vad styr Kinas valuta? 20170418
Går USA med förlust? 20170411
Inköpschefer nära rekordnivå 20170410
Om storbolagens värdering 20170407
Serviceprisökningarna visar vägen 20170403
Sverige i världstopp 20170331
Britternas dilemma 20170330
I huvudet på en aktieplacerare (inkl. video på Remiums KMD 28/3) 20170329
Starka vinstförväntningar 20170327
Vad följer efter Brexit? 20170323
Trumpeffekten +4? 20170321
Vad lär oss obligationsmarknaden? 20170313
Om hönan och ägget 20170306
Oroande historik 20170303
Starka och svaga storbolag 20170228
Inhemska sektorer styr vinstutvecklingen 20170216
Två procent - och sedan..? 20170210
Vinsttrenden - Stabil och uppåtriktad 20170208
Fortsatt positiv rapporttrend 20170203
Bekymmersam trend 20170201
Att bolla med handgranater 20170126
Det brittiska dilemmat 20170120
Var ligger botten för pundet? 20170110
Aktier - det långa perspektivet 20170109