Remiums chefsanalytiker Peter Malmqvist synar börsens händelser och kommenterar det senaste åt besökarna på Introduce.
Britternas dilemma
Brittiska framgångar i Brexitförhandlingarna är en omöjlighet.
Storleken har betydelse
Om två parter skall förhandla, är den ekonomiska kraften hos respektive part avgörande för utgången. Därför är små företag och organisationer i underläge mot stora. Detsamma gäller stater. Det är väl ingen som tror att justitiedepartementet i Kazakstan kunnat vandra iväg med 12 miljarder kronor på fickan, efter att ha stämt Telia för mutbrott. USA, däremot, det är en annan femma. De kan göra livet surt för Telia i all evighet och i alla delar av världen. Det är bara och pröjsa.
EU handlar om storlek
EU handlar om ekonomisk kraft, om att ta upp konkurrensen med USA om att vara världens mest attraktiva marknad. EU är en ekonomisk stormakt. Detta hotas på ett avgörande sätt av Brexit. Ett positivt utfall för britterna riskerar att väcka nationalistiska krafter i andra länder till liv. Kan britterna, så kan vi. Vem behöver EU? Ett tydligt negativ utfall för britterna i Brexitförhandlingarna är därför en nödvändighet för EU. Det tror inte den brittiska premiärministern, för den brittiska ekonomin är nämligen Europas näst största, efter Tyskland.
Britterna små
Näst störst kan låta imponerade, men betyder väldigt lite. Om vi granskar exporten mellan britterna och Europas viktigaste länder är obalansen enorm. Av britternas export går 47 procent till EU, varav 42 procent går till gamla Västeuropa. Granskar vi de olika ländernas export till Storbritannien kan konstateras att den i normalfallet ligger på mellan 5-7 procent av respektive lands totalexport. Störst andelar har de länder som gränsar till Storbritannien, som Irland med 12 procent, följt av Belgien och Holland kring 7 procent. Bjässen Tyskland ligger på drygt 6 procent, vilket är ungefär som Sverige. Tar vi även med Norge, som är "nästan EU", har de faktiskt högst beroende av samtliga. Hela 20 procent av norsk export går till Storbritannien.
Britternas dilemma
Mest att förlora ekonomiskt på konfliktfylld skilsmässa har alltså Storbritannien och möjligen Norge. Effekten för EU:s viktigaste länder är däremot relativt liten. Mäter vi däremot utfallet som framtida problem, har EU den stora nedsidan. Om britterna utpekas som "vinnare" och fler länder vill följa dem i spåren, följer rimligen spekulationer om ett sammanbrott för eurozonen, med stigande räntor i svaga länder som följd. Då kommer greklandskrisen att framstå som en västanfläkt. Det är därför väldigt svårt att se hur Brexit kan bli en lyckad affär. Britterna måste bli förlorare för att rädda unionen och de ekonomiska konsekvenserna av ett brittiskt nederlag för EU är hanterbara. Detta måste vara så långt ifrån win-win, som det går att komma.
Chefsanalytiker
Peter Malmqvist
peter.malmqvist@remium.com
Tidigare utgivna artiklar
I huvudet på en aktieplacerare (inkl. videopresentation från KMD 28 mars) 20170328
Starka vinstförväntningar 20170327
Vad följer efter Brexit? 20170323
Trumpeffekten +4? 20170321
Vad lär oss obligationsmarknaden? 20170313
Om hönan och ägget 20170306
Oroande historik 20170303
Starka och svaga storbolag 20170228
Inhemska sektorer styr vinstutvecklingen 20170216
Två procent - och sedan..? 20170210
Vinsttrenden - Stabil och uppåtriktad 20170208
Fortsatt positiv rapporttrend 20170203
Bekymmersam trend 20170201
Att bolla med handgranater 20170126
Det brittiska dilemmat 20170120
Var ligger botten för pundet? 20170110
Aktier - det långa perspektivet 20170109