16:22 / 7 juli 2017
Remiums chefsanalytiker Peter Malmqvist synar börsens händelser och kommenterar det senaste åt besökarna på Introduce.
Småbolagsindex uppvisar kontinuerligt lägre svängningar än storbolagsindex - varför?
Vad är risk?
I finansiell teori är risk lika med svängningar. Ju högre svängningar, desto högre risk. Ett ganska enkelt sätt att mäta risken i ett aktieindex är att analysera dagssvängningarna. Ju högre dagssvängningar, desto högre risk. Inte överraskande var dagssvängningarna i storbolagsindexet OMXS30, väldigt höga under finanskraschen, hösten 2008, men låga idag. Nära botten på finanskraschen var dagssvängningarna i OMXS30 hela 4,5 procent (mätt som ett rullande kvartalsgenomsnitt). Det kan jämföras med dagsläget (det senaste kvartalet), som har svängningar på bara 0,8 procent.
Sverige är bakvänt
En annan grundbult i riskanalysen gäller storleken. Ju större enheter, desto lägre risk. Stora bolags aktier, som handlas välfrekvent, förväntas alltid ha lägre svängningar än små bolags aktier. Det är här det konstiga börjar i Sverige. Storbolagsindex OMXS30 har nämligen regelmässigt större svängningar än småbolagsindex. Jämför vi exempelvis under finanskraschen 2008 var skillnaden mellan högsta och lägsta värde under en handelsdag 4,5 procent, medan NASDAQ:s Small cap låg på bara 2,5 procent. Det är en väsentlig skillnad.
USA stämmer, nästan...
Går vi till USA kan konstateras att det inte alls gäller. Här stämmer teorin. Granskar vi dagssvängningarna i breda S&P 500 är de klart lägre än i det välkända småbolagsindexet Russel 2000. Även här finns dock en konstighet. Under finanskraschen 2008 gällde inte detta. Då var helt plötsligt storbolag och småbolag lika volatila. Det stämmer definitivt inte med finansiell teori, som säger att ju mer riskfylld marknad, desto tydligare skulle riskfyllda småbolagsaktier få ännu större svängningar. Så blev alltså inte heller fallet i USA. Varför?
Fritt för spekulation
Här är fältet fritt för spekulation. Min fundering gäller framväxten av enorma indexfonder och så kallade ETF:er. En allt större del av kapitalet läggs idag i prisbilliga indexfonder som köper och säljer med automatik. I en uppåtgående marknad är det inga problem, då finns det likviditet i de flesta aktier. Däremot inte i en nedåtgående. Alla index är nämligen behäftade med ett problem - en lång svans. Index drivs oftast av ett fåtal storbolag, med en lång svans av halvlikvida aktier. I en uppåtgående marknad märks inte detta för då är det bra likviditet i de flesta aktier, men när marknaden faller torkar likviditeten upp i "svansaktierna". Ändå måste indexfonderna sälja av ALLA aktier, vilket bidrar till ökade svängningar i "svansaktierna", som fortplantar sig även till de största aktierna i indexet.
Indexfonder = storbolag
Den stora skillnaden i svängningar mellan svenska storbolags- och småbolagsindex, skulle kunna vara en effekt av det. För storbolag finns indexfonder, men ytterst sällan för småbolag. Dessutom ingår en del svenska storbolag som "svansaktier" i gigantiska globala indexfonder, så när stora kapitalmassor skall ur stora globala indexfonder, då får våra storbolag extra mycket stryk. Detta skulle också kunna förklara varför stora S&P index fick lika höga svängningar som Russel 2000 under finanskraschen 2008. Då skulle indexkapitalet snabbt ur även S&P och då skapade "svansaktierna" stora svängningar även för de största amerikanska bolagen.
Och slutsatsen?
Något överraskande skulle därför en slutsats vara att hålla sig borta från aktier som ingår i indexfonder, alltså storbolagsaktier. Ännu värre är det i sektorfonder, som ofta skapas som ETF:er. Ett sektorindex domineras regelmässigt i ännu större utsträckning av ett fåtal bolag, med en lång svans av aktier med låg likviditet. Det är just blandningen av stort och smått och den automatiska köp- och säljprocessen, som skapar risken i ETF:er och indexfonder. Den konkreta slutsatsen blir: Håll dig till småbolagsfonder.
Chefsanalytiker
Peter Malmqvist
peter.malmqvist@remium.com
Tidigare utgivna artiklar
Om börsens värdering 20170707
Vilken effekt har räntepolitiken? 20170704
Om ECB:s räntepolitik 20170703
Cykliskt och konsument lyfter vinsterna 20170628
Bågen hårt spänd 20170627
IFO ångar på 20170627
Om sill och kräftor 20170622
Vad styr styrräntorna? 20170615
Toppindikator 20170613
Vilken är bästa sektorn? 20170608
Sverige är fantastiskt! 20170605
Vart är USA på väg? 20170602
Något om börsens sektorvärdering 20170529
Vad förklarar dollarfallet? 20170523
Om löner och inflation 20170518
Riksbanken på rätt väg 20170517
Oroande USA-indikatorer 20170511
Om fransk konjunktur 20170508
Fortsatt mycket bra vinstutveckling 20170505
Mycket stark utveckling 20170427
Fel om Frankrike 20170427
Avslöjande bilstatistik 20170421
Mer om den svenska inflationen 20170419
Vad styr Kinas valuta? 20170418
Går USA med förlust? 20170411
Inköpschefer nära rekordnivå 20170410
Om storbolagens värdering 20170407
Serviceprisökningarna visar vägen 20170403
Sverige i världstopp 20170331
Britternas dilemma 20170330
I huvudet på en aktieplacerare (inkl. video på Remiums KMD 28/3) 20170329
Starka vinstförväntningar 20170327
Vad följer efter Brexit? 20170323
Trumpeffekten +4? 20170321
Vad lär oss obligationsmarknaden? 20170313
Om hönan och ägget 20170306
Oroande historik 20170303
Starka och svaga storbolag 20170228
Inhemska sektorer styr vinstutvecklingen 20170216
Två procent - och sedan..? 20170210
Vinsttrenden - Stabil och uppåtriktad 20170208
Fortsatt positiv rapporttrend 20170203
Bekymmersam trend 20170201
Att bolla med handgranater 20170126
Det brittiska dilemmat 20170120
Var ligger botten för pundet? 20170110
Aktier - det långa perspektivet 20170109