09:04 / 6 september 2017
Remiums chefsanalytiker Peter Malmqvist synar börsens händelser och kommenterar det senaste åt besökarna på Introduce.
Svenska hushålls skuldsättning är bland de högsta i industrivärlden, men hur allvarligt är det egentligen?
Oväntad topp och botten
Italien och Schweiz är varandras motsatser. Det ena landet har världens högst skuldsatta hushåll, det andra ligger lägst. Konstigt nog är det inte som du tror. Det är nämligen Italien som ligger lägst, medan Schweiz ligger i topp. Det är tvärtemot den normala bilden av länderna och visar hur svårt det är att använda hushållens skuldsättning för att utvärdera risken i olika länder. Att Sverige kniper en topplats i skuldligan behöver därför inte vara en krissignal. Våra hushållsskulder på 86 procent av BNP, är ungefär desamma som britternas, men klart under norrmännens 102 procent, Danmarks mastiga 120 och Schweiz hisnande 128 procent av BNP.
Förändringen viktigare
Dessa toppländer är ju knappast i kris, snarare tvärtom. Att granska skuldsättningsnivåer kan därför leda fel. Däremot går det att se problem med en snabbt ökad skuldsättning. Irland är ett tydligt exempel. På sju år ökade deras relation från drygt 50 till 120 procent av BNP. Därefter sprack bubblan, som visade sig vara en fastighetsbubbla. Detsamma i Danmark, som ökade skuldsättningen under tio år från 80 till 120 procent av BNP. Därefter sprack deras fastighetsbubbla. Det viktigaste exemplet är dock USA, där skuldsättningen mellan 2001 och 2008 gick från 70 till 100 procent av BNP. Därefter sprack USA:s bostadsbubbla, som också drog med sig världens banker.
Varningssignal: Hög förändring
Det är snarare förändringstakten som är varningssignalen, i kombination med den efterföljande höga nivån. Därför borde Schweiz ligga illa till. De har industrivärldens högsta skuldsättning, liksom en hög ökningstakt de senaste 6-7 åren. Emellertid saknar de den tredje kraschindikatorn - snabbt stigande bostadspriser. Tvärtom har schweizarna bland de lägsta boprisökningarna i Europa. Det omvända gäller Sverige, som under 20 år har ökat hushållsskulderna från 45 till 85 procent av BNP, samtidigt som bostadspriserna varit industrivärldens snabbast växande (tillsammans med Norges).
Krasch minskar skulderna
Vidgar vi analysen och räknar från finansbubblans topp 2008 har fem industriländer ökat skuldsättningen, med Schweiz, Norge och Sverige i topp. Sex industriländer har minskat skuldrelationen, medan två (Italien och Japan) ligger oförändrade. Irland sticker ut på nedsidan med en halvering mot BNP, följt av USA och Spanien med en minskning på 20 procentenheter. Det är efterdyningarna av fastighets- och bankkrascher som bryskt pressat ner skuldrelationen.
Och slutsatsen?
Lägger vi ihop de tre krisindikatorerna skuldtillväxt, skuldnivå samt bostadsprisernas utveckling, ligger Norge värst till med Sverige som tvåa. Säkraste landet? Tyskland. De har en minskande skuldsättning från 70 till 50 procent av BNP och bara svagt stigande bostadspriser under lång tid. Frågan är bara vad tyskarna skall göra med alla finansmuskler? För Sverige blir frågan hur hög skuldrelationen mot BNP kan bli innan vår bubbla spricker. Eller så spricker den inte, för ökningstakten mot BNP har avtagit markant de senaste åren. Det kan vi tacka FI för. Amorteringskrav och skuldtak har fått allt fler att bli fundersamma innan de chockbudar på drömlägenheten. Eller så håller de bara på och hämtar andan.
Chefsanalytiker
Peter Malmqvist
peter.malmqvist@remium.com
Tidigare utgivna artiklar
Luriga inköpschefer 20170904
Kan fondflöden spå börsutvecklingen? 20170901
Om oljepris och inflation 20170830
Bred konjunkturuppgång, men... 20170825
Lysande tider! 20170823
Vinster: Två starka sektorer och två svaga 20170822
Om ECB, dollarkursen och inflation 20170821
Dämpar kronan inflationen? 20170817
Därför stiger inflationen 20170817
Kan pundet fälla börsen? 20170815
Hur långt kan dollarn falla? 20170807
Vinster Q2: Verkstad och konsument drar 20170726
Vinstutvecklingen i underkant 20170725
Varning för indexfonder och ETF:er 20170707
Om börsens värdering 20170707
Vilken effekt har räntepolitiken? 20170704
Om ECB:s räntepolitik 20170703
Cykliskt och konsument lyfter vinsterna 20170628
Bågen hårt spänd 20170627
IFO ångar på 20170627
Om sill och kräftor 20170622
Vad styr styrräntorna? 20170615
Toppindikator 20170613
Vilken är bästa sektorn? 20170608
Sverige är fantastiskt! 20170605
Vart är USA på väg? 20170602
Något om börsens sektorvärdering 20170529
Vad förklarar dollarfallet? 20170523
Om löner och inflation 20170518
Riksbanken på rätt väg 20170517
Oroande USA-indikatorer 20170511
Om fransk konjunktur 20170508
Fortsatt mycket bra vinstutveckling 20170505
Mycket stark utveckling 20170427
Fel om Frankrike 20170427
Avslöjande bilstatistik 20170421
Mer om den svenska inflationen 20170419
Vad styr Kinas valuta? 20170418
Går USA med förlust? 20170411
Inköpschefer nära rekordnivå 20170410
Om storbolagens värdering 20170407
Serviceprisökningarna visar vägen 20170403
Sverige i världstopp 20170331
Britternas dilemma 20170330
I huvudet på en aktieplacerare (inkl. video på Remiums KMD 28/3) 20170329
Starka vinstförväntningar 20170327
Vad följer efter Brexit? 20170323
Trumpeffekten +4? 20170321
Vad lär oss obligationsmarknaden? 20170313
Om hönan och ägget 20170306
Oroande historik 20170303
Starka och svaga storbolag 20170228
Inhemska sektorer styr vinstutvecklingen 20170216
Två procent - och sedan..? 20170210
Vinsttrenden - Stabil och uppåtriktad 20170208
Fortsatt positiv rapporttrend 20170203
Bekymmersam trend 20170201
Att bolla med handgranater 20170126
Det brittiska dilemmat 20170120
Var ligger botten för pundet? 20170110
Aktier - det långa perspektivet 20170109