Remiums chefsanalytiker Peter Malmqvist synar börsens händelser och kommenterar det senaste åt besökarna på Introduce.
Är börsen högt eller lågt värderad? Det beror helt på jämförelsebasen.
Värderingen hög
Stockholmsbörsens p/e-tal föll under juni från 20,3 till 19,5. Jämfört med det historiska normalvärdet (vid låg inflation) är det högt. Då har balans uppnåtts vid ett p/e-tal på ungefär 14-15. Även om vi jämför med ett riktvärde beräknat utifrån inflationstakten (ökad med en normal real avkastning på 5,3 procent) är p/e-talet högt. Även detta riktmärke indikerar balans vid en värdering på p/e 14-15. Eftersom trenden för inflationen är uppåt borde den nuvarande situationen vara aningen oroande.
Värderingen låg
Om vi däremot jämför med räntan blir bilden den omvända. Då är börsen lågt värderad. Tack vare fortsatt mycket låg statsobligationsränta är det stor skillnad mellan den vinstavkastning (vinst i förhållande till börsvärde) en placerare erhåller på Stockholmsbörsen och den låga avkastning en obligationsplacering ger. Går vi tillbaka till 1980- och 90-talet låg vinstavkastningen och tioårig obligationsräntan på ungefär samma nivå. Idag är skillnaden nästan 5 procentenheter till aktiers fördel. Det skapar en stötdämpare i värderingen. Emellertid är det nog en väl opitmistisk stötdämpare, för i början av 2000-talet bytte placerarna riktmärke. Då uppnåddes balans i värderingen om obligationsräntan ökades med ungefär 2 procentenheter. Idag innebär det en marginal till vinstavkastningen på ungefär 3 procentenheter, vilket fortfarande indikerar en låg värdering.
S&P liknar Stockholm
Gör vi samma räkneövning på S&P-bolagen blir slutsatserna likartade. Värderingen är hög om p/e-talet jämförs med den stigande inflationstakten i USA, därtill ungefär lika mycket för hög som i Stockholm. Jämför vi däremot vinstavkastningen med den tioåriga statsobligationsräntan i USA (ökad med den reala avkastningen på 2 procent), är stötdämparen i den amerikanska värderingen lägre än i Stockholm. Skillnaden mellan räntan och vinstavkastningen blir i USA ungefär 1,5 procent lägre, beroende på högre amerikanska räntor. Därför har inte den amerikanska värderingen samma inbyggda stötdämpare som Stockholm. Dock är S&P fortfarande lågt värderad, om räntan bildar utgångspunkt.
Chefsanalytiker
Peter Malmqvist
peter.malmqvist@remium.com
Tidigare utgivna artiklar
Vilken effekt har räntepolitiken? 20170704
Om ECB:s räntepolitik 20170703
Cykliskt och konsument lyfter vinsterna 20170628
Bågen hårt spänd 20170627
IFO ångar på 20170627
Om sill och kräftor 20170622
Vad styr styrräntorna? 20170615
Toppindikator 20170613
Vilken är bästa sektorn? 20170608
Sverige är fantastiskt! 20170605
Vart är USA på väg? 20170602
Något om börsens sektorvärdering 20170529
Vad förklarar dollarfallet? 20170523
Om löner och inflation 20170518
Riksbanken på rätt väg 20170517
Oroande USA-indikatorer 20170511
Om fransk konjunktur 20170508
Fortsatt mycket bra vinstutveckling 20170505
Mycket stark utveckling 20170427
Fel om Frankrike 20170427
Avslöjande bilstatistik 20170421
Mer om den svenska inflationen 20170419
Vad styr Kinas valuta? 20170418
Går USA med förlust? 20170411
Inköpschefer nära rekordnivå 20170410
Om storbolagens värdering 20170407
Serviceprisökningarna visar vägen 20170403
Sverige i världstopp 20170331
Britternas dilemma 20170330
I huvudet på en aktieplacerare (inkl. video på Remiums KMD 28/3) 20170329
Starka vinstförväntningar 20170327
Vad följer efter Brexit? 20170323
Trumpeffekten +4? 20170321
Vad lär oss obligationsmarknaden? 20170313
Om hönan och ägget 20170306
Oroande historik 20170303
Starka och svaga storbolag 20170228
Inhemska sektorer styr vinstutvecklingen 20170216
Två procent - och sedan..? 20170210
Vinsttrenden - Stabil och uppåtriktad 20170208
Fortsatt positiv rapporttrend 20170203
Bekymmersam trend 20170201
Att bolla med handgranater 20170126
Det brittiska dilemmat 20170120
Var ligger botten för pundet? 20170110
Aktier - det långa perspektivet 20170109