14:54 / 15 juni 2017
Remiums chefsanalytiker Peter Malmqvist synar börsens händelser och kommenterar det senaste åt besökarna på Introduce.
Det är svårt att förstå vad som styr olika centralbankers styrräntor, särskilt i Europa. Det verkar inte vara inflationen.
FED-höjning
Onsdagskvällen bjöd på den väntade amerikanska styrräntehöjningen med 0,25 procent, till intervallet 1,00-1,25 procent. Det var fjärde höjningen sedan den 17 december 2015, alla med 0,25 procent. Bara ett större industriland har nu högre styrränta än USA. Det är Australien, som ligger något högre. Den amerikanska höjningen kom trots att konsumentprisindex i årstakt minskat tre månader i rad, från 2,7 procent till dagens 1,9 procent. Trots räntehöjningarna har amerikanarna ändå en negativ realränta på 0,4 procent. För 10 år hade det betraktats som en mycket expansiv politik. Nu anses den vara klart åtstramande och många ifrågasätter om FED gör rätt. Synen på realräntan har uppenbarligen ändrats.
Olika realräntor
Eftersom inflationstakten i världens industriländer är väldigt lika, blir realräntorna väldigt olika. Storbritannien och Sverige har rekord i negativ realränta. Med en svensk styrränta på minus 0,50 procent och en inflation på 1,7 procent blir realräntan minus 2,2 procent. Britterna är ännu värre, med en styrränta på 0,25 procent (plus) och en inflationstakt på 2,9 procent blir den negativa realräntan hela 2,7 procent. Schweiz är det industriland med lägst styrränta, minus 0,75 procent, men eftersom deras inflation bara ligger på 0,5 procent har de i stort sett halva den svenska negativa realräntan. Även eurozonen har negativ realränta, med en styrränta på noll och en inflationstakt på 1,4 procent.
Räntan i Europa
Med ledning av den mycket negativa realräntan i Europa, borde alltså slutsatsen kunna dras att räntehöjningar lurar runt hörnet, men det är inte många som väntar sig på kort sikt. ECB lär höja först, eftersom Bank of England har tagit på sig rollen att rädda britterna undan en Brexit-svacka. ECB står under konstant press från tyska Bundesbank och tyska politiker att lämna dagens extrema räntepolitik. Med inflationstal som stabilt parkerar mellan 1,5 och 2 procent, liksom en ekonomi som blir allt bättre i de flesta av eurozonens länder, har de rimligen också svårt att stå emot. Då följer även Sverige med. Troligen kommer dessa signaler att skickas ut redan under hösten. För den som följer inflationsutvecklingen i olika länder, borde det inte komma som en överraskning, men det verkar få göra. Räntan verkar ha fått ett eget liv, skiljt från det som en gång styrde den.
Chefsanalytiker
Peter Malmqvist
peter.malmqvist@remium.com
Tidigare utgivna artiklar
Toppindikator 20170613
Vilken är bästa sektorn? 20170608
Sverige är fantastiskt! 20170605
Vart är USA på väg? 20170602
Något om börsens sektorvärdering 20170529
Vad förklarar dollarfallet? 20170523
Om löner och inflation 20170518
Riksbanken på rätt väg 20170517
Oroande USA-indikatorer 20170511
Om fransk konjunktur 20170508
Fortsatt mycket bra vinstutveckling 20170505
Mycket stark utveckling 20170427
Fel om Frankrike 20170427
Avslöjande bilstatistik 20170421
Mer om den svenska inflationen 20170419
Vad styr Kinas valuta? 20170418
Går USA med förlust? 20170411
Inköpschefer nära rekordnivå 20170410
Om storbolagens värdering 20170407
Serviceprisökningarna visar vägen 20170403
Sverige i världstopp 20170331
Britternas dilemma 20170330
I huvudet på en aktieplacerare (inkl. video på Remiums KMD 28/3) 20170329
Starka vinstförväntningar 20170327
Vad följer efter Brexit? 20170323
Trumpeffekten +4? 20170321
Vad lär oss obligationsmarknaden? 20170313
Om hönan och ägget 20170306
Oroande historik 20170303
Starka och svaga storbolag 20170228
Inhemska sektorer styr vinstutvecklingen 20170216
Två procent - och sedan..? 20170210
Vinsttrenden - Stabil och uppåtriktad 20170208
Fortsatt positiv rapporttrend 20170203
Bekymmersam trend 20170201
Att bolla med handgranater 20170126
Det brittiska dilemmat 20170120
Var ligger botten för pundet? 20170110
Aktier - det långa perspektivet 20170109