09:02 / 23 mars 2017
Remiums chefsanalytiker Peter Malmqvist synar börsens händelser och kommenterar det senaste åt besökarna på Introduce.
Är språket en räddningsplanka för Brexit?
Kommer britternas språkliga koppling till den "anglosaxiska" sfären att rädda dem när trossarna kapas till EU?
Hur starka är kopplingarna?
Det finns förväntningar om att Storbritannien skall kunna räddas efter Brexit genom sin starka koppling till den anglosaxiska sfären, alltså USA, Kanada och Australien. De tre länderna har onekligen starka kopplingar, men det gäller mer inom det kulturella området och historiken, än inom handeln. Där är kopplingarna, konstigt nog, marginella.
Tre regioner dominerar
Granskar vi världshandeln dominerar USA, Kina och EU totalt. Handeln avgörs av lokal närvaro. Britternas största exportmottagare är följaktligen EU med 30 procent av den totala exporten, medan importen är 33 procent. Kanadas största handelspartner är inte överraskande USA, med 70 procent av exporten och 50 procent av importen. Australiens största handelspartner är Kina med 25 procent av exporten och 15 procent av importen, medan tvåan Japan är knappt hälften så stor.
Anglosaxisk handel
Granskar vi handeln mellan de fyra anglosaxiska länderna, är USA viktig, medan handeln mellan de övriga är försumbar. Exempelvis är britternas export till USA en fjärdedel av den till EU, medan importen är en femtedel. Handeln med Kanada och Australien är helt försumbar, faktiskt mindre än handeln med Sverige. Kanadas koppling till annat än USA är obefintlig, medan Australiens handel med USA är mätbar, men liten, medan den med Storbritannien är mätbar, men marginell.
Valutakopplingar
Granskar vi valutakopplingarna finns det flera spår beroende på land och tidsperiod. Konstigt nog är kopplingen mellan Kanada och Australien ganska stark de senaste tjugo åren, trots att handeln mellan länderna är försumbar. US-dollarn går periodvis en egen dramatisk väg, där inte ens Kanadadollarn klarar att hålla jämna steg. Det brittiska pundet hade i början av 20-årsperioden en starkare koppling till USA-dollarn, än till euron, men har de senaste fem åren svängt över till en större följsamhet till euron. Det senaste året har dock britterna haft en helt egen trend. Britternas koppling till Kanada och USA är mindre tydlig än till euron.
Inflation
Slutligen kan konstateras att inflationstakten mellan länderna är mer beroende av de stora svängningarna i konjunktur och oljepris, än handelsrelationer mellan dem. Den brittiska inflationen följer mer inflationen inom EU, än exempelvis den amerikanska, som därtill är klart mer volatil. Kanadas inflation har ungefär samma stora svängningar som övriga, men har en tydligare dalande trend under hela perioden. Australiens har samma stora svängningar, men en klart högre nivå, samt en viss dalande trend. inte heller här finns alltså något tydligt samband.
Ingen räddningsplanka
När den brittiska premiärministern pratar om britternas speciella förhållande till USA, kan hon inte mena de ekonomiska kopplingarna. Inte överraskande är de ekonomiska kopplingarna klart störst till EU. Att det skulle finnas någon särskild räddningsplanka mellan britterna och övriga engelskspråkiga länder går inte heller att hinna. De ekonomiska kopplingarna är närmast försumbara. Det är geografi som räknas. Med mindre än att britterna lyckas flytta sin ö närmare USA, kommer EU att vara deras viktigaste partner även i framtiden. Att i det läget yttra "att det är bättre att inte ha något handelsavtal alls med EU, hellre än ett dåligt avtal" kan ju låta vettigt, men visar snarare att britterna överdriver de språkliga och kulturella banden.
Chefsanalytiker
Peter Malmqvist
peter.malmqvist@remium.com
Tidigare utgivna artiklar
Trumpeffekten +4? 20170321
Vad lär oss obligationsmarknaden? 20170313
Om hönan och ägget 20170306
Oroande historik 20170303
Starka och svaga storbolag 20170228
Inhemska sektorer styr vinstutvecklingen 20170216
Två procent - och sedan..? 20170210
Vinsttrenden - Stabil och uppåtriktad 20170208
Fortsatt positiv rapporttrend 20170203
Bekymmersam trend 20170201
Att bolla med handgranater 20170126
Det brittiska dilemmat 20170120
Var ligger botten för pundet? 20170110
Aktier - det långa perspektivet 20170109