UPCOMING EVENTS

We arrange several open investor events with our covered companies each year. Please subscribe to get information about our upcoming Introduce events. 

Sign up >

Press the button and be introduced to a new random company!

Introduce me >

Coverage

Peter Malmqvist - Kan fondflöden spå börsutvecklingen?

09:38 / 1 september 2017 Article

Remiums chefsanalytiker Peter Malmqvist synar börsens händelser och kommenterar det senaste åt besökarna på Introduce.

Peter Malmqvist Remiumchefsanalytiker

Går det att spå börsens utveckling med hjälp av kapitalflödet till och från aktiefonderna?

Ändrat beteende

Den aktiva svenska börsen startade 1979. Då införde den borgerliga regeringen så kallade aktiesparfonder, som var skattegynnade fonder utan insättningsbegränsningar. Kapitalet flödade in och tillsammans med två svenska devalveringar, som fick fart på börsbolagens vinster, började ett extremt börsrally. Några år senare följde socialdemokraterna  i samma spår, men införde ett tak på sparandet, i syfte att begränsa skattefördelarna för rika. Det nya namnet blev "allemansfonder" och kapitalet flödade in ännu mer. Samtidigt körde regeringen igenom ytterligare en devalvering och börsen exploderade. Långt därefter kom PPM och idag är vi svenskar världens mest aktieorienterade folk. 

Aktiefonderna dominerar

Aktiefonderna har därför kommit att dominera aktiemarknaden. När samtidigt nysparande i traditionella pensionsförsäkringar nästintill stoppats och de flesta personer nu själva styr sparandet, sker det också via fonder. Den riskanalys som försäkringsbolagen kontinuerligt gör har därför fått minskad betydelse för aktiemarknaden, samtidigt som de enskilda individerna inte riktigt vet hur riskanalysen skall göras. Samtidigt har vi skapat "kapitalförsäkringsdepåer" och konton under namnet ISK, vilka beskattas löpande (som en förmögenhetsskatt), inte i samband med försäljning av aktier och andelar. Därför finns inte den inlåsnings effekt som en transaktionsbaserad skatt skapar. Lägg därtill PPM-fondernas stora inflöden, där också kapitalet kan omplaceras om utan skatteeffekt, så har vi ett fondkapital, som är betydligt rörligare än på 80- och 90-talet. Det här syns i statistiken. Fram till mitten av 2000-talet var utflöden i fonderna mycket ovanligt. Det hände bara enstaka månader. Efter Lehman Brothers, däremot, är fondspararna betydligt rörligare. Vid varje större nedgång flödar kapitalet ut, men vänder ofta snabbt tillbaka.

Index styr

Studerar vi svenskars flödena till aktiefonderna kan konstateras att följsamheten mellan flöden och aktieindex är mycket hög. Räknar vi på rullande årsbasis ser det ut som att fondflöden skulle vara en mycket bra indikator på en långsiktig börsuppgång. Studerar vi däremot utvecklingen på månadsbasis, vilket är den kortaste period som fonddata presenteras på, kan vi se att fondflöden och index rör sig väldigt lika. När index går upp flyter pengar in i fonderna och vice versa. De senaste 60 månaderna har flöden och index rört sig åt samma håll under 75 procent av månaderna. Det är alltså mer börsindex som styr fondspararnas beteende, än tvärtom. Den månad när index går upp sätter spararna in mer pengar i aktiefonderna, och vice versa.

Och slutsatsen?

Jämfört med 80- och 90-talets skattemässigt inlåsta sparande är nu en stor del av fondernas kapital ständigt på väg in eller ut ur börsen. Det ökar risken på marknaden, vilket är tvärtemot vad börsindex låga volatilitet idag avspeglar. Slutsatsen blir att den långa trenden just nu styrker en fortsatt positiv börsutveckling, eftersom det rullande årsvärdet av insättningarna ligger nära rekordnivåer. Om däremot "en svart svan" simmar förbi, med negativ börseffekt, då kommer fondsystemet att vända på foten och ge den en extra spark i baken. Utför.     

 

Chefsanalytiker
Peter Malmqvist
peter.malmqvist@remium.com


Tidigare utgivna artiklar

Om oljepris och inflation 20170830
Bred konjunkturuppgång, men... 20170825
Lysande tider! 20170823
Vinster: Två starka sektorer och två svaga 20170822
Om ECB, dollarkursen och inflation 20170821

Dämpar kronan inflationen? 20170817
Därför stiger inflationen 20170817

Kan pundet fälla börsen? 20170815

Hur långt kan dollarn falla? 20170807

Vinster Q2: Verkstad och konsument drar 20170726
Vinstutvecklingen i underkant 20170725

Varning för indexfonder och ETF:er 20170707

Om börsens värdering 20170707

Vilken effekt har räntepolitiken? 20170704

Om ECB:s räntepolitik 20170703

Cykliskt och konsument lyfter vinsterna 20170628

Bågen hårt spänd 20170627

IFO ångar på 20170627

Om sill och kräftor 20170622

Vad styr styrräntorna? 20170615

Toppindikator 20170613

Vilken är bästa sektorn? 20170608

Sverige är fantastiskt! 20170605

Vart är USA på väg? 20170602

Något om börsens sektorvärdering 20170529
Vad förklarar dollarfallet? 20170523

Om löner och inflation 20170518

Riksbanken på rätt väg 20170517

Oroande USA-indikatorer 20170511

Om fransk konjunktur 20170508

Fortsatt mycket bra vinstutveckling 20170505

Mycket stark utveckling 20170427

Fel om Frankrike 20170427

Avslöjande bilstatistik 20170421

Mer om den svenska inflationen 20170419

Vad styr Kinas valuta? 20170418

Går USA med förlust? 20170411

Inköpschefer nära rekordnivå 20170410

Om storbolagens värdering 20170407

Serviceprisökningarna visar vägen 20170403
Sverige i världstopp 20170331

Britternas dilemma 20170330
I huvudet på en aktieplacerare (inkl. video på Remiums KMD 28/3) 20170329
Starka vinstförväntningar 20170327

Vad följer efter Brexit? 20170323

Trumpeffekten +4? 20170321

Vad lär oss obligationsmarknaden? 20170313
Om hönan och ägget 20170306

Oroande historik 20170303

Starka och svaga storbolag 20170228

Inhemska sektorer styr vinstutvecklingen 20170216
Två procent - och sedan..? 20170210
Vinsttrenden - Stabil och uppåtriktad 20170208
Fortsatt positiv rapporttrend 20170203

Bekymmersam trend 20170201

Att bolla med handgranater 20170126

Det brittiska dilemmat 20170120

Var ligger botten för pundet? 20170110

Aktier - det långa perspektivet 20170109


Utgivna artiklar under 2016