Deflation i boendet

Remiums chefsanalytiker Peter Malmqvist synar börsens händelser och kommenterar det senaste åt besökarna på Introduce.

Deflation i boendet

De svenska kostnadsökningarna i boendet är genomsnittligt negativa de senaste tjugo åren. Samtidigt har huspriserna ökat 4,3 gånger. Hur går det ihop?

Allt stiger...

Om vi granskar utvecklingen av kostnadsökningarna för boendet, kan konstateras att ett index på 100 från 1994 idag ligger på index 85. Det innebär en kostnadsminskning på totalt 15 procent, vilket motsvarar minus 0,7 procent per år. Ännu konstigare är att alla kostnadsposter i boendet har ökat, utom en. Exempelvis har brännoljan ökat med 4,9 procent per år, hemförsäkringen ökat med 4,3 procent, uppvärmning inklusive elektricitet har ökat 3,5 procent, snickartjänster ökat 2,9 procent och kostnader för att hyra garage har ökat 2,0 procent. 

...utom en post

Alla dessa kostnadsökningar uppvägs däremot mer än väl av en enda faktor - räntan. Där har index 100 från 1994 förvandlats till index 52 idag. Det innebär en deflationseffekt på 2,9 procent per år. Denna ränteeffekt har alltså räckt till för att kvitta ut alla kostnadsökningar i övrigt i boendet. Har vi därför "defaltion" i boendet?

Huspriserna extrema

Om vi lägger till att huspriserna i genomsnitt för hela Sverige stigit från index 100 till 430, vilket motsvarar 6,9 procent per år, blir det ännu besynnerligare att prata om boendekostnaderna som en deflationskomponent i konsumentprisindex, KPI.

Boendekostnaderna extremt viktiga

Hur vi beräknar kostnadsökningarna i boendet är helt avgörande för beräkningen av inflationstakten. Boendekomponenten i KPI motsvarar nämligen en dryg en fjärdedel av konsumentprisindex. Därför är posten, utan motstycke, den viktigaste komponenten i KPI. I ett läge då allt med boendet blir dyrare, räknar vi istället fram att boendet blir billigare. Hur tokigt får en beräkning egentligen vara? Och hur tokigt är det inte att ha en centralbank som har till uppgift att styra räntan efter denna tokighet?

Chefsanalytiker
Peter Malmqvist
peter.malmqvist@remium.com

Nedan ser du de senast utgivna artiklarna:  

Motigt för industrin 2016-09-22
Vad styr FED? 2016-09-13
Fortsatt god global konjunktur 2016-09-06
Småbolag slår rekord 2016-09-02
Vad är en normal räntenivå - 2016-08-24
Vinster Q2: Trenden försvagades mot slutet - 2016-08-17
Vinstprognoser Q2: Bra eller Dåligt? - 2016-07-11
Blir Italien nästa offer? - 2016-07-07
Hög- eller lågkonjunktur - vad blir det? - 2016-07-01
Är Brexit ett nytt Lehman Brothers? - 2016-06-28
Brexit - finns det ljuspunkter - 2016-06-28
Vem tror på Brexit? - 2016-06-20
Börsfallet svårförklarligt 2016-06-17
Vart är Kina på väg 2016-06-13
USA - in i väggen? -2016-06-07
Ohälsosam snabb tillväxt - 2016-05-31
Introducebolagen slår index 2016-05-20
Positiv slutspurt på rapportperioden 2016-05-13
Börsens valutaeffekter oriar 2016-05-09
Utmanande börsvärdering 2016-05-02
Bankerna drar ner utvecklingen 2016-04-29
Varning för inflation - 2016-04-27
Stigande vinster, men dämpad tillväxt - 2016-04-21
Lågt ställda vinstförväntningar - 2016-04-12
Inköpschefer allt gladare - 2016-04-04
Går omvärlden dåligt? - 2016-03-30
Vad styr dollarkursen? - 2016-03-18
Är oljebotten nådd? - 2016-03-11
Vinsttillväxten har återvänt - 2016-03-04
Småbolag växer snabbare - 2016-02-26
Konjunkturen lyfter i eurozonen - 2016-02-19
Börsens värdering - 2016-02-12
Börsen och rapporterna - 2016-02-10