11:23 / 31 mars 2017
Remiums chefsanalytiker Peter Malmqvist synar börsens händelser och kommenterar det senaste åt besökarna på Introduce.
Den låga svenska inflationen slutar aldrig att fascinera. Vi är bland de bästa länderna i världen på låg inflation. Dessvärre stämmer den inte med valutautvecklingen. Något är fel.
Sverige är nummer tre
Av alla industrialiserade länder i världen är Sverige nummer tre i låginflationstoppen de senaste 20 åren. Ettan vill vi inte bli jämförda med och tvåan är det ingen som förstår sig på - Japan respektive Schweiz. Under 70- och 80-talet låg Sverige ständigt i botten. Vi hade alltid sällskap av Italien, Spanien och Storbritannien. Hög inflation gav kostnadsproblem och ständiga devalveringar för alla fyra.
Simsalabim
När vi tappade kontrollen över valutan och lät den flyta fritt 1992, löste sig alla inflationsproblem. Simsalabim. Mäter vi från 1994 och fram till idag är det alltså bara Japan och Schweiz som uppvisat lägre inflationstakt. Jämfört med eurozonen (officiell teoretisk sammanvägning) har de svenska priserna under 20 år minskat med totalt 13 procent. Mot Storbritannien är nedgången 18 procent och mot USA är den hela 22 procent. Går vi längre ut på kartan hittar vi Kanada, där vi ligger 15 procent lägre, samt Australien, mot vilken Sveriges priser fallit hela 28 procent. Och mot Norge har de svenska priserna fallit 20 procent.
Vad förklarar?
Hur vi än mäter ligger den svenska inflationen klart lägre än de flesta industriländers. Hur är det möjligt? En förklaring är EU-inträdet 1995. Sverige gick från att vara en synnerligen reglerad ekonomi, med en hemmamarknad skyddad av handelshinder och konkurrensbegränsningar, till en mer konkurrensutsatt. Även återhållsamma löneavtal, liksom stor acceptans för avkylande rationaliseringar har bidragit, även i den offentliga sektorn. Men det finns troligen också en annan förklaring: Inflationen i Sverige är för lågt beräknad. Det indikerar valutautvecklingen.
Valutan avslöjar
Det nationalekonomiska sambandet för att förklara valutatrender går via inflationstakten. En hög inflation i ett land tvingar successivt fram en svag valuta, eftersom valutafallet behövs för att kompensera för de högre prisökningarna. På kort sikt, över ett år eller två stämmer det inte alls, men på 10-20 års sikt fungerar sambandet bra. Det här förutsätter naturligtvis att inflationen är jämförbar mellan länderna. Det är inte den svenska, för om vår inflation är jämförbar med andra länders borde vi ha en stark krona.
Men kronan är svag
Sverige har dock genomgående en svag krona. Jämför vi valutautvecklingen från 1994 med den relativa inflationsutvecklingen för olika valutaområden, borde exempelvis en euro idag kosta ungefär 8 kronor, inte 9:50. Dollarn borde ligga på ungefär 6:50 kronor (mot dagen knappa 9) och pundet skulle kosta kring 10 kronor (idag 11). Dessutom borde en norsk krona kosta 90 öre, mot dagens 1:10 kr och dollarn i Kanada och Australien borde vara ungefär 30-50 procent (!) lägre värderade.
Boendet ett problem
Två faktorer sticker ut i Sverige - husprisernas enorma uppgång och den stora andelen rörliga räntor i bostadsfinansieringen. I inflationsberäkningen räknas visserligen huspriserna med, men bara till en liten del och med en betydande eftersläpning. Däremot slår de fallande räntorna in i inflationsstatistiken, direkt och med full kraft. Hur andra länder gör med dessa två viktiga parametrar är svårt att få svar på.
Stämmer sambandet?
Det finns naturligtvis en annan möjlig förklaring - sambandet mellan inflation och valutor stämmer inte. Teorierna har fel, men då är det svårt att förklara varför det stämmer bra mellan exempelvis euro, dollar och pund. Svängningarna är visserligen betydande, men mäter vi över långa tidsperioder fungerar sambandet bra. Därför blir slutsatsen: Om teorierna stämmer, så stämmer inte den svenska inflationstakten. Då är den för lågt beräknad.
Chefsanalytiker
Peter Malmqvist
peter.malmqvist@remium.com
Tidigare utgivna artiklar
Sverige i världstopp 20170330
Britternas dilemma 20170330
I huvudet på en aktieplacerare (inkl. video på Remiums KMD 28/3) 20170329
Starka vinstförväntningar 20170327
Vad följer efter Brexit? 20170323
Trumpeffekten +4? 20170321
Vad lär oss obligationsmarknaden? 20170313
Om hönan och ägget 20170306
Oroande historik 20170303
Starka och svaga storbolag 20170228
Inhemska sektorer styr vinstutvecklingen 20170216
Två procent - och sedan..? 20170210
Vinsttrenden - Stabil och uppåtriktad 20170208
Fortsatt positiv rapporttrend 20170203
Bekymmersam trend 20170201
Att bolla med handgranater 20170126
Det brittiska dilemmat 20170120
Var ligger botten för pundet? 20170110
Aktier - det långa perspektivet 20170109