Oroande kollaps i kronan

Den svenska kronan fortsätter sin snabba färd utför. Varför? 

Snabb kollaps

De senaste tre månaderna har kronan fallit med hela 9 procent mot euron. Vi får gå tillbaka till 2009 för att hitta en lika kraftigt nedgång på lika kort tid. Det var då kraschen i Lehman Brothers fick de internationella placerarna att fly småvalutor, som kronan. Före det raset får vi gå tillbaka till 1998 för att hitta något liknande. Då var visserligen inte euron född, men kronan föll 10 procent på tre månader mot en korg av de valutor som nu ingår. Det var i samband med börskraschen 1998.  

Långsiktigt lika illa

Även långsiktigt är utvecklingen deprimerande. Räknar vi den senaste femårsperioden, är nedgången mot euron hela 23 procent. Det är mer än någon av de enskilda devalveringar vi gjort under de senaste femtio åren. Bara när kronan föll i samband med den svenska fastighets- och finanskrisen 1992, registrerades ett större fall. Det nya denna gång är emellertid att kollapsen uppstår trots att svensk ekonomi går som tåget. Tillväxten de senaste åren har varit bättre än det internationella snittet, samtidigt som vår inflationstakt legat klart under jämförbara länder. Vi har alltså levt i den bästa av alla världar, ändå rasar kronan. Hur är det möjligt?

Spekulation

Det är möjligt, eftersom det går att göra mycket bra affärer i svenska kronor. Den superlåga svenska räntan gör det billig att ta upp ett lån. Genom att placera likviden i exempelvis amerikanska statsobligationer, eller kanske italienska, tjänar placeraren på mellanskillnaden. Den är drygt två procent. När alltfler placerare hänger på och lånar kronor blir det dubbelbingo. Då försvagas även valutan, varvid lånet blir billigare att betala tillbaka för den utländske placeraren. Risken är naturligtvis att kronan vänder åt andra hållet, men här kommer den svenska bostadsmarknaden in i bilden.

Bostadskollapsen

Bostadsmarknaden har nämligen snabbt förvandlats från framgångssaga till krisbransch. Inte bara tyder bostäders prisutveckling det senaste halvåret på en smygande krasch, utan dessutom har även bostadsbyggarna Tobin, Bonava, JM och Oscar Properties presenterat kvartalsrapporter med en tydlig krisstämpel. Intresset för att teckna kontrakt på nya bostadsrätter är noll, särskilt i Stockholm. Två bolag redovisade 90-procentiga fall, en drabbades av 70 procents nedgång och ytterligare en drabbades av en halvering. För den som spekulerat i en fortsatt stor räntemarginal mellan svenska lån och utländska ränteplaceringar, är bostadskollapsen bra läsning. Risken för att Riksbanken höjer räntan när bostadsmarknaden imploderar, är ju liten. Fältet borde därför vara fritt för att fortsätta låna i svenska kronor och följaktligen fortsätta att pressa kronan.

Och slutet..?

Det som skulle få kronan att gå åt andra hållet, vore om kommande prismätningar för svenska bostäder visade på en starkare utveckling än väntat. Det scenariot verkar dock osannolikt, med tanke på raset i efterfrågan. Möjligen skulle spekulationskarusellen i kronor få sig en knäck, om konsumentprisindex började visa kraftiga ökningar. Eftersom årstakten legat på mellan 1,5-2 procent under en lägre tid, utan att Riksbanken ändra räntepolitik, måste nog KPI hoppa upp mot tre procent i årstakt, för att spekulationerna om räntehöjningar skall ta fart. Därför verkar slutet på lågräntepolitiken ganska långt borta och risken fortsatt hög att kronkursen fortsätter att rutscha utför. Det är faktiskt ganska obehagligt, eftersom den nuvarande nivån för kronan ligger långt under det jämviktsläge som Riksbanken tidigare ansett vara lämpligt. Uppenbart är alltså, att banken inte har kontroll över utvecklingen. Den bara åker med.