09:04 / 25 april 2018
Konjunkturen hittills under 2018 för eurozonens länder ser riktigt dålig ut, i alla fall om inköpscheferna får får säga sitt. Men får de det?
Sluttar brant
Av all makroekonomisk statistik kring konjunkturen, är inköpschefernas index förmodligen den mest uppmärksammade. När dessa index går åt något håll, antas också konjunkturen följa efter. Därför är utvecklingen för eurozonens stora länder illavarslande. Efter att inköpschefernas index (enligt PMI) toppat i december 2017 har samtliga länders index gått ner fyra månader i rad. Slutsatsen dras därför allt oftare att konjunkturen i Europa har toppat och att vi nu är på väg mot sämre tider. De stora prognosinstituten har också börjat skriva ner sina officiella BNP-prognoser, om än bara något.
Börsen påverkar
Det är överdrivet. Skälet är börsutvecklingen. Inköpschefer och andra beslutsfattare är synnerligen känsliga för börsens utveckling när de skall svara på konjunkturenkäter. Det framgår om vi jämför kursutvecklingen på amerikanska S&P index, med det viktiga ISM-indexet i USA. Det finns ett tydligt samband, men frågan är om det är ISM som styr börsen eller börsen som styr ISM? Under återhämtningen efter finanskraschen såg det ut som om ISM gick upp något före S&P index, men under perioden 2012-2015 var det ganska tydligt att S&P gick upp före ISM och idag är det tydligt att börsen går före.
Tyskland samma visa
Det är samma mönster i Tyskland, mätt på det ofta citerade IFO-indexet, ett lokalt konjunkturindex som funnits sedan 1991. Aktieindexet DAX går nästan regelmässigt före IFO i svängningarna, särskilt nu under 2018. Den tyska börsen har nämligen gått från en tillväxt kring 20 procent i årstakt, till noll på ett par månader och följdriktigt har IFO börjat dala, om än från mycket höga nivåer. Det visar att det är börsen som reagerar på osäkerhet, vilken ofta styrs från den mäktiga amerikanska aktiemarknaden. Och när den tyska börsen går ner följer IFO-index efter. Den som därför tror att dessa inköpschefers index är en indikator för börsen, skall tänka om. Det kan lika gärna vara tvärtom.
Och slutsatsen..?
Tro därför inte heller på prognoserna om en sämre europeisk konjunktur. Visserligen gör den amerikanske presidenten allt för att hälla grus i det globala maskineriet, med bojkott av Kina, bojkott av ryska oligarker och bombningar av arabiska terrorister. Det kan säkert ha en viss negativ effekt, men innan det finns tydliga tecken på att Europas konsumenter omsätter denna osäkerhet i lägre konsumtion, finns det all anledning att betvivla nedgången. Räntorna i Europa är nämligen fortsatt rekordlåga och fastighetspriserna stiger mer än på mycket länge, samtidigt som privatkonsumtionen och självförtroendet hos Europas konsumenter är bättre än på många år. Det krävs nog mer än ogenomtänkta åtgärder från en förvirrad amerikansk president, för att knäcka den optimismen.
Chefsanalytiker