Mars månads sysselsättningssiffra bommade analytikernas prognoser rejält. Finns det anledning till oro?
Osäker månad
Sysselsättningstillväxten, utanför jordbrukssektorn, är en synnerligen övervakad siffra. Den anses vara en av de viktigaste nycklarna till Federal Reserves räntepolitik. Om detta stämmer lär inte mars månads siffra spä på oron för extra räntehöjningar. Sysselsättningen ökade med futtiga 103.000 personer, medan analytikernas prognossnitt låg på 190.000, alltså inte ens tavelträff och därtill en bra bit under genomsnittssiffran för alla marsmånader de senaste 15 åren, på 178.000 nyanställda.
Ingen panik
Att finanspaniken uteblev beror sannolikt på att siffrorna under vintern är extra känsliga för väderförhållanden och därför ovanligt svåra att prognostisera. Det bidrog till att årets siffra, trots prognosmissen, ändå var hela 40 procent högre än mars för ett år sedan. Den var även bättre än mars 2015. Granskar vi därtill den mer utjämnade årstrenden kan konstateras att statistiken i mars styrker att den uppåtgående sysselsättningstrenden sedan förra sommaren, håller i sig, en positiv trend som bröt den svaga utförslöpa som funnits under hela dollaruppgången 2015-2016.
Darr i dollarkursen
Granskar vi statistikens effekt på finansiella kurvor kan konstateras att dollarkursen försvagades något och att räntorna fick en dragning neråt, men börsen låg still. Om detta kan kallas för en reaktionen, så var den ett svag pil i riktning mot en tro på dämpad konjunktur och mindre aggressiva räntehöjningar. Det bör dock noteras att sysselsättning är en eftersläpande konjunkturindikator. Intressantare är att följa tidiga indikatorer, som industriproduktion, detaljhandel, bostadsbyggande och bilförsäljning. Med undantag för den sistnämnda visar de tre övriga på en fortsatt stark konjunktur. Bilförsäljningen visar dock att de allt högre räntorna börjar gnaga sig in i fläsket hos amerikanarna. Helt säker på att sysselsättningsiffran var ett väderfenomen, går därför inte att vara.