07:57 / 4 april 2018
Med kurssvängningar på ett par procent per dag, är det uppenbart att risken på de amerikanska börserna har ökat.
Dagssvängningarna ökar markant
Den genomsnittliga dagssvängningen i S&P de senaste 30 börsdagarna har legat på i genomsnitt 1,5 procent. Det kan jämföras med situationen vid mitten av oktober förra året, då svängningarna var rekordlåga, på endast 0,3 procent. Ökningen i risk på ett halvår är alltså betydande. Det märks särskilt om vi jämför med Stockholmsbörsen, som till följd av lägre marknadsvärde normalt uppvisar högre svängningar. OMXS30 ligger nu på 1,3 procent, att jämföra med bottenstabiliteten i oktober förra året på 0,6 procent. Volatiliteten i USA har alltså gått upp betydligt snabbare än i Stockholm och är troligen ett yttryck för två faktorer, båda kopplade till den sittande presidenten.
Morot och piska
Vid årsskiftet genomförde USA, med minsta möjliga majoritet i kongressen, en omfattande skattereform, som markant sänkte de amerikanska företagsskatterna. Det var presidentens morot för gladare väljare. Sänkningen drog på kort tid upp analytikernas vinstprognoser för hela S&P-populationen med 11 procent och i spåren följde ett kursrally, som fick ett abrupt slut den 26 januari. Då kom piskan, då stigande räntorna och fick börsen på fall. Under nio dagar föll S&P med 10 procent. Därefter steg index igen och återtog ungefär två tredjedelar av fallet, men i mars var det dags igen. Nu står S&P återigen och stampar på årslägsta nivåer och det är inte svårt att koppla detta till risken för ett annalkande handelskrig med främst Kina.
Sverige går en egen väg
Något överraskande har Sverige följt en egen väg och utvecklats mer stabilt än USA. Det är dock en stabilitet med negativa förtecken, eftersom OMXS30 haft en sämre trend sedan oktober. Stockholmsbörsen ligger hela 11 procent under toppen från oktober förra året och trenden har varit tydligt sluttande. Både toppar och bottnar har fallit. En viktig förklaringsfaktor till den sämre svenska utvecklingen är dollarkursen, som gått ner mot kronan sedan i somras och dämpat intresset för svenska aktier. OMX-Index ligger därför klart under en viktig indikator - det rullande 200-dagars medelvärdet. Även S&P ligger nära denna indikator.
Risk för genombrott
Placerare fäster normalt ganska stor vikt vid ett index 200-dagars medelvärde. Ett genombrott behöver dock inte vara samma sak som ett fortsatt kursfall. Det visar historiken. Går vi tillbaka till 2006 och granskar relationen, kan konstateras att S&P vid åtta tillfällen gått under detta genomsnitt, men bara vid ett tillfälle har det förebådat ett kraftigt börsras. Det var hösten 2007. Vid ytterligare två tillfällen har det följts av tydliga sättningar på ungefär 20 procent från toppen (2011 och 2015), men i övriga fem fall har S&P index studsat upp igen. Går vi ytterligare tio år tillbaka kan konstateras att index fallit under medeltalet vid tio tillfällen, varav två resulterat i ordentliga börsnedgångar. Och går vi ytterligare tio år tillbaka, får vi sju genombrott, varav två har resulterat i markanta nedgångar. Någon säker indikation på börsproblem är alltså inte detta rulland medeltal.
Sverige något värre
Utvecklingen blir dock något värre i Sverige. OMX-index gick nämligen under medeltalet redan i december 2017 och har sedan dess fortsatt ner. OMX ligger nu hela sex procent under medeltalet, vilket avspeglar sig i ett ganska håglöst börsklimat. Senast index låg markant under detta medeltal var i februari 2016. Då vände OMXS30 på en nivå som låg 15 procent under medeltalet, medan S&P klarade sig klart bättre och vände 10 procent under. Det var dock en period som kännetecknades av en stor nervositet och troligen räddades vi då från ett ytterligare börsfall, genom de extremt låga globala räntorna. I USA är nu denna stötdämpare borta.
Ingen automatisk stabilisering
Index går dock inte bara ner av sig självt. Det finns alltid en bakomliggande faktor. År 2016 var det Kinas börser, som rasade och drog med sig industriländernas börser och 2011 var det Greklandskrisen. Det går därför inte att vifta bort dagens allt högre volatilitet och dansandet kring tekniska indikatorer, som tillfälligheter. Den amerikanska presidentens extremt aggressiva handelspolitik är den risk som placerarna reagerar på. Eftersom inget tyder på att denna obehagliga konflikt skall kunna lösas i det korta perspektivet, finns det all anledning att se på ovanstående indikatorer med viss rädsla. När den amerikanska börsen, inom loppet av ett halvår, går från rekordstabil till instabil, är det många placerare som radikalt ändrat uppfattning. Dessa blir knappast lugnade i det korta perspektivet.
Chefsanalytiker