Euron slår åttaårsrekord mot svenska kronan. Det låg knappast i Riksbankens planering för ett år sedan.
Fokus på kronan
Det senaste året har Riksbanken allt oftare lyft fram utvecklingen för den svenska kronan som mål för räntepolitiken. "Kronan får inte förstärkas", har varit ett vanligt uttalande från direktionen. Frågan är vad de gör nu? Vi får nämligen gå tillbaka till 2010 för att hitta en lika dyr euro mot kronan. Dessutom ligger den nästan en hel krona över genomsnittsnivån för de senaste 20 åren. Uppgången har därtill varit särskilt markant de senaste månaderna. Dagens kostnad för euron på 10:40 SEK är följaktligen långt över de uttalanden direktionen gjort. En nivå kring 9:70 kronor per euro verkar snarare ha varit målet det senaste året.
Går det att mikrostyra?
Riksbanken tycks leva i tron att räntepolitiken kan mikrostyra olika parametrar i den svenska prisstatistiken. De vill exempelvis ha upp konsumentprisindex några tiondelar till för att känna sig trygga på att "nedåtriskerna" i inflationsstatistiken är under kontroll. De vill gärna också att löneökningstakten går upp ytterligare någon halvprocent, för att de skall känna sig säkra på att även denna parameter ligger i linje med en nivå för konsumentprisindex på 2,0 procent. Och därtill verkar alltså 9:70 kronor för en euro vara en lämplig nivå för att även importpriserna skall ge stöttning åt ett konsumentprisindex på 2,0 procent i årstakt.
Vad göra nu?
Men nu är alltså euron på väg upp mot nivåer som ingen trodde var möjliga för bara för ett par månader sedan. Vad skall banken göra nu? Skall de höja styrräntan för att bromsa kronans försvagning? Det kan ju knappast vara lämpligt i ett läge då bostadspriserna har fallit med 10-12 procent på ett halvår och ansökningarna om bygglov i det viktiga Stockholmsområdet rapporteras ha tvärstannat. Ligger däremot räntan still riskerar de att få en ännu svagare krona, som till slut kommer att ge en ordentlig inflationsdusch via importpriserna. Dessa har nämligen visat sig ha ganska liten effekt på konsumentprisindex, men någon gång måste även de volymhungriga importörerna kasta in handduken och börja höja priserna.
Spekulationvaluta
Det Riksbanken inte verkar ha räknat med är att svenska kronan skulle utvecklas till valutaspekulanternas favoritobjekt. Detta beror på att vi har en av världens högsta inflationstakter, samtidigt som vi har en av världens lägsta räntenivåer. Detta gör att Sverige är klar etta i grenen låg realränta. Inte ens inflationsbrasan Storbritannien kan hota vår topposition. Valutaspekulanterna har därför dragit slutsatsen att Riksbankens intresse för att höja räntan är noll. Följaktligen blankar de kronan (lånar kronor och säljer) vilket pressar vår valuta, samtidigt som de använder pengarna till att köpa räntepapper i euroländer. Eftersom lånet av kronor löper med extremt låg ränta, samtidigt som många euroländer har ganska hög ränta, tjänar de på mellanskillnaden. Just nu tjänar de även på själva kronförsvagningen.
Rävsax
Nu har banken hamnat i en rävsax. I Sverige går de flesta beslutsfattare och är oroliga för att de fallande fastighetspriserna skall skapa en negativ konsumtionsspiral. Samtidigt kan Riksbanken knappast sitta still i båten när det senaste årets viktigaste målvariabler är på väg att spåra ur. Tydligare kan det nog inte illustreras. Riksbankens möjligheter att mikrostyra prisstatistiken är en illusion. Dessvärre är kronans nuvarande utveckling ett tecken på att det kan vara ännu värre - att banken faktiskt kan vara på väg att tappa greppet om utvecklingen.