Nordeaaktien har haft en medioker totalavkastning de senaste åren. Det beror på att banken haft en svag utveckling i kärnverksamheten.
Svag utveckling
Slutsatsen av gårdagens Nordeaanalys var att flytten till Helsingforsbörsen är bra för svenska fondsparare. Den överdrivna vikt som Nordea haft i svenska fonder kommer rimligen bli mindre framöver. Eftersom totalavkastningen i Nordeaaktien varit medioker, ger det utrymme för bättre utveckling i aktiefonderna. Eftersläpningen blir särskilt tydlig om vi frigör oss från de vanliga indexberäkningarna och skapar ett likaviktat index för de 40 största bolagen på Stockholmsbörsen. Den som satsat 100 kronor i detta index 2005 hade idag haft 475 kr, men den som satsat i Nordea hade bara haft 250 kronor. Nordea håller dock jämna steg med Stockholmsbörsens index, som dras ner av svag utveckling i de absolut största bolagen, alltså Nordea, H&M, Ericsson och Telia.
Godkänd vinsttillväxt
Om vi granskar olika nyckelfaktorer i Nordea och jämför med de övriga tre storbankerna, kan vi hitta orsakerna till Nordeas eftersläpning. En faktor som dock inte varit ett problem är vinsttillväxten efter skatt. Nästan oavsett vilken tidsperiod vi räknar, har Nordea ungefär samma tillväxt som övriga banker. Swedbank ligger i topp de senaste åren. Däremot har Nordea en svagare avkastning på eget kapital än övriga banker. Det gäller både för 2017, liksom trenden de senaste åren. Och räknat som ett genomsnitt för de senaste sju åren ligger Nordea lägst av samtliga fyra banker.
Utlåningen svag
Den svaga avkastningen kan härledas till kärnverksamheten, utlåningen. Granskar vi den långsiktiga tillväxten i räntenettot, kan konstateras att detta utvecklats klart sämre än övriga bankers från 2010. Stjärnan är Handelsbanken, som lyckats öka räntenetto väsentligt snabbare än övriga. Nordeas eftersläpning framgår även om vi granskar utlåningen till företag och privatpersoner. Räknat från 2002 har Nordea en tillväxt som ligger i mittfältet, men räknat från 2010 har de släpat efter markant. Räntenetto har dessutom straffats av att Nordea haft svårare än övriga banker att hålla upp räntemarginalerna. Nordea låg i topp år 2002, men ligger idag i mittfältet (Swedbank i topp). Dessutom har Nordea högre kreditförluster än övriga banker, vilket indikerar att Nordea tar något högre risker i utlåningen. Handelsbanken ligger, som vanligt, klart lägst.
Övrig verksamhet ökar
Nordea klara vinsttillväxten genom en expansion av verksamheten utanför kreditverksamheten. Banken har det klart snabbast växande provisionsnettot och har idag faktiskt vuxit om den tidigare dominanten SEB räknat i kronor. Provisioner erhålls framförallt i kapitalförvaltning, men även inom mer komplicerad kapitalanskaffning och utlåning till företag. Därtill har Nordeas "övriga intäkter" vuxit klart snabbast. Detta är delvis ett försäkringsnetto, men också överskott från handel med värdepapper, liksom en del engångsvinster/förluster. Problemet är att placerare generellt är mer skeptiska till denna del av en banks verksamhet, eftersom risken anses vara högre än i utlåning. Intäkterna är kopplade till aktie- och obligationsmarknaden, varför svängigheten blir större än i räntenettot. Därtill är personal i denna del av verksamheten normalt klart högre avlönade, än i den vanliga bankverksamheten.
Dyr personal
Granskar vi därför personalkostnaderna per anställd i Nordea, kan konstateras att de ligger i topp tillsammans med Handelsbanken. Inklusive sociala kostnader, ligger årskostnaden på 1,05 miljoner kronor, medan Swedbank ligger lägst på 0,68 miljoner, som drar ner av deras Baltiska verksamhet. Emellertid lyckas Handelsbankens "dyra" personal, dra in betydligt mer intäkter än Nordeas, liksom hantera en större mängd tillgångar. Här ligger Nordeas motsvarande nyckeltal bara på samma nivå som de övriga bankerna. Det indikerar relativt dyr personal i Nordea, vilket troligen är en effekt av en större andel kapitalmaknadsrelaterad verksamhet.
Balansräkningen släpar efter
Nordeas balansräkning har förstärkts de senaste åren. Granskar vi andelen redovisat eget kapital i förhållande till tillgångarna, har den ökat från ganska låga 3,7 procent 2012 till 5,2 procent vid utgången av 2017. Det är på samma nivå som SEB respektive Swedbank och därtill något över stabila Handelsbanken. Om vi däremot justerar balansräkningen för förlustrisken i de olika tillgångarna åker procentsatserna generellt upp. Nu hamnar dock Nordea klart lägre än Swedbank och Handelsbanken, men på samma nivå som SEB. Emellertid bör betonas att även Nordeas nyckeltal ligger högt i ett Europeiskt perspektiv. Det visade EU:s stresstester förra sommaren.
Och slutsatsen..?
Slutsatsen blir densamma som efter förra analysen. Svenska aktiesparare har ingen anledning att sörja Nordeaaktiens flytt till Helsingforsbörsen. Av samtliga fyra storbanker, har Nordea den minst attraktiva utvecklingen, med framförallt en medioker utveckling av utlåningsverksamheten. Balansräkningen är därtill något svagare än för de två starkaste bankerna, samtidigt som avkastningen på eget kapital i banken ligger på en något lägre nivå än för övriga banker, därtill med en mer oförmånlig trend. Svenska aktiefondsparare bör därför välkomna att tvångströjan "Nordea" åker av. Med en finländsk huvudnotering kommer indexandelen på Stockholmsbörsen (och i svenska aktiefonder) att bli mer rättvisande. Istället får finska fondsparare brottas med detta problem framöver.