Varför ras just nu?

Räntorna i USA har varit på väg under två år. Varför får uppgången effekt först nu?

Lång uppgång

Den amerikanska 10-årsräntan, en central parameter vid aktievärdering, nådde en botten under hösten 2012 på ungefär 1,4 procent. Därefter steg den fram till i början av 2014, då den nästan nådde 3 procent, alltså samma nivå som nu. Efter det inträffade oljeprisfallet. Det kraftiga raset drog ner den globala inflationstakten från 1,5 procent till noll och den amerikanska tioårsräntan följde med till en lägsta punkt i juli 2016 på ånyo 1,4 procent. Sedan dess har det gått uppåt. Efter 18 månaders uppgång börjar vi återigen närma oss 3 procent. Den amerikanska styrräntan har gått samma väg. Från december 2015 har den ökat från 0,25 till dagens 1,5 procent. Ränteuppgången har alltså pågått länge, men det är först nu börserna börjar skaka. Varför?

Ränta och obligationsvinster

När obligationsräntor stiger gör innehavarna av obligationer kursförluster. Om vi exempelvis jämför perioden med stigande räntor i Sverige mellan juni 2005 till juli 2006, gick obligationsräntan upp från 2,3 till 3,6 procent, mätt på en portfölj av obligationer. Det skapade ändå en förlust på portföljen det kommande året på 1,5 procent. Risken för kursförluster stoppar alltså placerarna från att öka obligationer tidigt i en stigande räntefas. Många amerikanska placerare har säkert velat växla över från aktier till obligationer när räntorna stigit, men risken har kontinuerligt varit att de åker på en kursförlust om räntorna fortsätter upp. Därför har de väntat, uppenbarligen tills nu. Det tycks som om placerarna anser att en tioårs obligationsränta på ungefär 3 procent, kan vara taket och att de nu bedömer att kursrisken är hanterbar.             

Lärdomar för Sverige

Den svenska tioåriga obligationsräntan bottnade på 0,1 procent i augusti 2016. Sedan dess har den stigit och ligger nu på 1,0 procent. Under den perioden har en obligationsinnehavare tappat nästan 4 procent. Börsen har samtidigt stigit 18 procent. Att kliva av börsen för att räntorna stiger är rätt, men för att det också skall bli rätt är det en fråga om rätt tidpunkt.  Det är den tidpunkten som nu verkar ha inträffat i USA, på räntenivån 3 procent. Innan svenska obligationsräntor upplevs som attraktiva, måste alltså räntorna stiga väsentligt mer. Detta stärker börsen i ett läge av turbulens, men räcker inte långt i ett läge då de amerikanska börserna skakar, som nu.