Panik på obligationsmarknaden

Den amerikanska presidenten blåser på, med skattesänkningar och investeringssatsningar.  Då blir obligationsplacerarna panikslagna.

Obligationsras

Det är visserligen börsraset som har stått i fokus den senaste veckan, men egentligen är det USA:s statsobligationer som har kollapsat. Räknat från senaste toppen i början av september förra året har en amerikansk tioårsobligation fallit med hela 5,0 procent och sedan årsskiftet är nedgången 2,9 procent. Det kan liknas vid en kollaps, eftersom den förväntade årsavkastningen ligger på snåla 2-2,5 procent, vilket förutsätter mycket hög stabilitet. Eftersom räntan på tioåriga statsobligationer ofta utpekas som den viktigaste för aktiemarknaden, är obligationsraset illa även för denna marknad.

Ränterally

Fallande obligationspriser innebär stigande räntor. Därför har räntenivån på tioåriga amerikanska statsobligationer stigit från 2,1 procent i september, till 2,8 procent idag, varav hälften kommit sedan årsskiftet. Detta har dragit upp räntenivåerna även i övriga industrivärlden. Granskar vi tolv utvecklade industriländer kan konstateras att genomsnittsräntan för dessa stigit med 0,7 procent på ett halvår, till 1,3 procent. Nio länder har följt med upp, medan tre vandrat i sidled, nämligen Japan, Italien och Spanien. I de två senare fallen beror det på att räntan redan i startskedet var hög. Även Sverige har följt med upp. Vår tioårsränta har på sex månader gått från 0,1 till 1,0 procent.

Inflationshot

Det är inflationen som skrämmer obligationsplacerarna. Dels är den redan idag hög. På global nivå är den faktiskt högre än tioårsräntan. Dels befarar obligationsplacerarna att den amerikanska presidentens satsningar på, dels skattesänkningar, dels ökade militärutgifter och infrastruktursatsningar, kommer att dra upp inflationen ytterligare. Rädslan är förståelig. USA har redan idag ett budgetunderskott som är förhållandevis stort i procent av BNP. Beloppen på de satsningar som presidenten vill göra skulle trefaldiga underskottet om de inte finansieras med skattehöjningar inom något annat område. Det planeras inte, varför obligationsplacerarna fortsätter att vara mycket nervösa.

Börshot

Deras rädsla är det stora hotet mot de globala börserna. När tioårsräntan i USA börjar närma sig 3 procent, ligger den faktiskt över det långsiktiga snittet (10 år) i amerikansk ekonomi, som är ungefär 2,6 procent. Räknar vi det superlånga genomsnittet (20 år) blir nivån 3,6 procent. Det låter högt, men eftersom den amerikanska inflationen idag motsvarar ganska precis det 20-åriga snittet, är denna långsiktiga obligationsränta fullt realistisk. Den som vill spå börsutvecklingen skall därför hålla ögonen på den amerikanska obligationsmarknaden. Det är där börsutvecklingen avgörs. Och där ser det inte så ljust ut, för tillfället.