Inflationen är förvirrande. Den är alltid ett problem, oavsett om den går upp eller ner. Titta bara på Sverige. Och USA.
Kring två procent
Den senaste inflationsmätningen i Sverige visade på en årstakt på 1,7 procent. Det var illavarslande. För drygt ett halvår sedan hade Riksbanken äntligen lyckats masa statistiken över tvåprocentstrecket, men det blev en kortvarig lycka. Nu är oron tillbaka, att vi återigen är på väg ner mot en för låg inflation. Då måste Riksbanken hitta på något för att få upp den, typ sänka styrräntan ännu mer eller återuppta de senaste årens obligationsköp.
Kring två procent, här också
Även i USA är centralbanken oroad. Där är inflationen fyra tiondelar högre än i Sverige, alltså 2,1 procent. Det är illavarslande. För drygt ett år sedan var den klart under tvåprocentsstrecket och då var centralbankens räntepolitik mildare. Nu är banken bekymrad över att den amerikanska ekonomin är på väg att överhettas och att räntan därför hålls alldeles för låg. Hur kan Sverige och USA ha så lika inflation, men dra så fullständigt olika slutsatser om hur räntepolitiken skall utformas?
Som USA?
Låt oss hoppas att Riksbanken inte en dag plötsligt följer efter den amerikanska centralbanken. Då är det adjöss med bostadsmarknaden. Då skulle räntan på rörliga bostadslån vara två procent högre än idag, medan den långa räntan skulle ligga ännu lite högre. Eftersom svenska bostadsköpare flyr i panik när Finansinspektionen inför 1 procents extra amortering i vissa situationer, skulle köparna svimma om räntan gick upp två procent. Troligen skulle FI vara tvungen att ta bort amorteringskraven. Det skulle i alla fall politikerna se till, oavsett färg. Låga boendekostnader är nämligen det nya röstfisket.
Vi lurar oss
Ett sätt att lurar oss är att tro att vi faktiskt inte har någon inflation så länge den är under Riksbankens mål på 2 procent. Överhettning i ekonomin skulle därmed bara uppstå om inflationen ligger över detta mål. Ingenting är mer felaktigt. Min favoritstatistik är restaurangpriserna. Få verksamheter är mer inhemska än restaurangerna. Tjänsten produceras med svenska löner, ofta med svenska råvaror och med svenska lokalhyror. Restaurangpriserna är därför en bättre indikator på inhemsk överhettning, än konsumentprisindex någonsin kommer att vara. Och i sådana fall har vi överhettning, för restaurangpriserna ligger på en ökningstakt på 3-4 procent. Det är även klart högre än i USA, där restaurangpriserna ökar med mellan 2 och 3 procent per år.
Service intressant
Möjligen tycker du restauranger är lite smalt. Då har jag tagit fram ett "serviceprisindex", som består av de inhemska tjänsterna restaurang, bilreparationer, liksom snickeritjänster. I Sverige ligger detta serviceprisindex klart över inflationen, ungefär en procentenhet, vilket gör att Sverige och USA har samma prisökningstakt inom detta område. Men det är bara amerikanarna som oroar sig för överhettning. I Sverige är vi rädda för avkylning. Frågan är: Bor vi på samma planet?