Börsfallets tre faser

Det är ingen idé att blunda för trenden. Det vi nu är på väg in kan bli ganska allvarligt.

Korrektion

En kraftig börsnedgång fortgår ofta i tre faser. Den första har vi just passerat. USA faller 8-10 procent under kraftig panik enstaka dagar. Det är främst belånade aktörer, som säljer eller aktörer med instrument som innefattar hävstång. Därefter blir det stiltje. Kurserna hackar sig i sidled. Svängningarna avtar och allt återvänder till det normala. Detta skulle de flesta kalla för en korrektion. Det blir en del upphetsning, men ganska snabbt lägger sig dammet och börsen försvinner från den breda nyhetsrapporteringen. 

Sättning

Fas två är troligen det vi just kommit in i. Korrektionens stiltje varar ett par dagar, men sedan kommer en ny säljvåg, med ytterligare dramatik. Gårdagens markanta nedgång på de amerikanska börserna passar in i detta mönster. Nedgången kommer troligen fortsätta idag. Det är fortfarande relativt belånade aktörer som säljer, men även en del andra professionella. Privatspararna står vid sidlinjen. Nedgången håller i sig och börsindex slutar ofta nära dagslägsta. Denna fas  kan vi kalla "sättning". Det blir ny upphetsad nyhetsbevakning och börsen flyttar fram i de breda nyhetsprogrammen, alltså från avdelningen "ekonomi" till de allmänna nyheterna. Nu får även aktörer, som normalt inte bryr sig om börsen, reda på att något inte står rätt till. De senaste tio åren har vi upplevt två tydliga sättningar, dels i samband med den första Greklandskrisen 2011, dels när Kinabörserna rasade hösten 2015. I båda fallen har nedgången på Stockholmsbörsen slutat på 23 respektive 25 procent. Därefter har det vänt.

Börsras

Den tredje fasen involverar alla aktörer och det är framförallt negativa fondflöden som driver utveckligen. Nu faller vi till minst 40 procent från toppen, men något mindre i USA. Nya kraftiga dagsfall upprepas och nu är börsnedgången huvudnyhet i de breda nyhetsprogrammen. Vi upplever skillnader mellan högsta och lägsta kurs under dagen på 5-7 procent. Nu börjar parallellerna dras med andra krascher och vi hamnar nästan alltid, till slut, på en jämförelse med 1929. Det är den periodens nittioprocentiga fall som utgör den verkliga skräcken. Nu säljer privatplacerarna och aktiefondernas flöden är kraftigt negativa. Allt faller, liksom alla marknader. De senaste 50 åren har vi haft den här typen av fall på Stockholmsbörsen vid sju olika tillfällen (1987, 1989, 1992, 1998, 2000, 2002 och 2008). Den första var mest dramatisk, med ett fall i USA en enskild dag på 19 procent. Den senaste, Lehmankraschen, landade på minus 59 procent i Stockholm och något mindre i USA. Den pågick i 18 månader, med en accelererande dramatik september-november 2008.

Och slutsatsen..?

För att vi skall nå det sista stadiet krävs ofta någon form av yttre störning, antingen en korrektion från en mycket hög värdering (IT-bubblan) eller en kreditbubbla som spricker (2008 och 1989). Det mest troliga är att vi nu går in i den andra fasen och stannar där, alltså en korrektion, på ungefär 20 procent från toppen. Fortfarande är räntorna låga i Europa och Japan, varför en total härdsmälta inte framstår som det mest troliga. Eller så får vi något unikt, som att USA vänder upp snabbt igen. Det saknas det emellertid historiska bevis för, varför det är väl optimistiskt att tro på ett sådan mönster. De tre nivåerna är ganska tydligt utmejslade under de senaste 50 åren, varför grundtipset just nu måste vara att vi just gått från en korrektion till en sättning.