Varför faller dollarn?

Få faktorer är så svåra att förstå, som dollarkursen. Plötsligt är den på väg neråt. Varför?

Vad styr dollarn?

De senaste fyrtio åren har dollarkursen legat högt mot euron vid tre tillfällen (innan år 2000, mot en teoretisk euro). I mitten av 80-talet nästan fördubblades priset till 1:30 USD per teoretisk EUR. Nästa vända var straxt efter IT-toppen år 2000. Då blev priset på toppen 1:10 EUR per USD och den tredje toppen startade 2014. Då gick kursen upp drygt 20 procent till nivån kring 0:90 EUR per USD. Där pendlade den fram till i somras. Topparna blir alltså lägre, men kursrycken är lika snabba som 1985. Räntorna i USA har spelat stor roll. Samtliga rallyn har varit tydligt kopplade till en snabbare stigande ränta i USA än inom eurozonens länder. Det har attraherade europeiskt kapital in i amerikanska räntepapper, vilket dragit upp dollarn.

Nedgångar dramatiska

Nedgångarna i dollarkursen är likvärdigt dramatiska. Vid mitten av åttiotalet gick dollarn ner lika snabbt som den gick upp. Drygt två år efter toppnoteringen stod den nästan lika lågt , som innan rallyt startade. Likadant efter IT-bubblan. Då kom en första nedgång under tre år, fram till 2004, som innebar nästan en halvering mot euron. Ett par år senare uppdagades bankproblemen i USA och dollarn föll ytterligare, nu till en rekordlåg nivå år 2009. Detta sammanföll också med kraftiga räntesänkningar i USA för att stimulera amerikanska ekonomi i finanskraschens spår.  

Senaste rallyt

Rallyt från slutet av 2014 sammanföll med starten på räntehöjningar från FED. Efter drygt 20 procents uppgång nådde valutan en nivå kring 0:90 EUR, vilket var mindre än tidigare. I somras började resan neråt. Idag är priset på en dollar 0:80 EUR och det är delvis ett nytt mönster. Räntan i USA är nämligen fortfarande rejält högre än inom eurozonen. Mätt som ränteskillnad mot tyska obligationer ligger amerikanska tvååringen idag 2,6 procent högre. Det är mycket i ett historiskt perspektiv och borde göra placeringar i amerikanska räntepapper attraktiva. Här kommer dock oljepriset in.

Vad betyder oljan?

De senaste tio åren finns det nämligen ett tydligt kontracykliskt mönster mellan oljepris och USD. Den senaste dollaruppgången 2014-2015 skedde parallellt med att oljepriset halverades. Det omvända inträffade perioden 2003 till 2008. Då dubblerades oljepriset, samtidigt som dollarn föll kraftigt. Och när oljan återigen steg 2009-2010, föll dollarn markant. De senaste två åren har oljepriset återigen börjat stiga från sin bottennivå på dryga 30 USD per fat. Placerare i olja kommit in på marknaden för att rida på den stigande trenden, troligen också belånade med hjälp av dollarbaserade lån. Lånen bidrar till ett utflöde av dollar och sänker valutakursen. Om oljan forsätter upp är det därför ganska troligt att även dollarraset fortsätter. 

Och slutsatsen?

Slutsatsen för en svensk aktieplacerare är viktig. Svenska utlandsorienterade företag har de senaste åren tjänat stort på en stigande dollarkurs. Samtidigt har både svensk och internationell ekonomi gynnats av det fallande oljepriset, som dragit ner inflationstakten och därigenom företagets kostnader. Exempelvis har löneavtalen i Sverige kunnat landa på historiskt låga nivåer. Det har alla svenska företag tjänat på. Om nu oljepriset börjar stiga, samtidigt som dollarkursen börjar falla. Då vänds denna dubbelbingo, till en dubbelflopp. Det finns därför all anledning att hålla koll på både oljepris och dollarkurs framöver.