Peter Malmqvist - Ny väg för kronan

Remiums chefsanalytiker Peter Malmqvist synar börsens händelser och kommenterar det senaste åt besökarna på Introduce.

Riksbankens räntepolitik har det senaste halvåret haft till huvudsyfte att försvaga kronan. Det har lyckats, fram tills för ett par dagar sedan.

Ny riktning

Efter Riksbankens lågräntesignaler under oktober föll kronan pladask. Priset för en euro steg från 9:53 till 10:05 kronor. Exportörerna jublade och semesterfirarna grät. Priset höll sig straxt under 10 kronor fram till i julas, men har de senaste dagarna fallit markant. Nu kostar en euro 9:84 kronor. Granskar vi euron ur ett långsiktigt jämviktsperspektiv kan konstateras att ett pris på 9:50 kronor var nivån fram till mitten av oktober, alltså innan obligationsräntorna rasade. Och räknar vi på genomsnittspriset för de senaste 20 åren, blir jämviktsnivån 9:20 kronor. Ännu billigare blir euron om vi jämför med den långsiktiga relativa inflationstakten. Om det bredaste måttet på svensk inflation jämförs med eurozonens, blir jämviktspriset för euron låga 8:00 kronor, men om vi justerar inflationsmåttet med de kraftigt fallande svenska räntorna, blir jämviktspriset något högre, kring 8:80 kronor. Senast vi var på dessa nivåer var 2013, i spåren av Greklandskrisen. Då var svenska kronan en tillflyktsvaluta. 

Obligationsköpen upphör

De senaste dagarnas kronförstärkning skulle möjligen kunna viftas bort, som en marginell rörelse inför årskiftet, om det inte vore för Riksbankens senaste räntemöte. Då meddelades nämligen att banken inte längre skulle öka sin obligationsposition, utan bara återinvestera räntor och det obligationskapital som kontinuerligt förfaller, alltså hålla stocken konstant. Detta är första steget i en skärpning av räntepolitiken, vilket även placerarna uppfattade. På en månad steg exempelvis statens tvååriga obligation stigit från bottennoteringen minus 0,9 procent, till dagens minus 0,79. Det är visserligen fortfarande industrivärldens lägsta tvåårsränta, till och med några punkter lägre än den ständiga bottennoteringen Schweiz, men ändå en färd uppåt uppåt. Detta gör det möjligt att prognostisera räntor på den nivå vi hade i september och då borde priset på en euro kunna sjunka till de 9:50 kronor, som då gällde.  

Räntans riktning

Det långsiktiga värdet på euron avgörs av takten i Riksbankens räntehöjningar. Enligt Riksbankens egen prognos för styrräntan tar det ända fram till sommaren 2019 innan den kravlat sig upp till nollstrecket. Det är långt fram. Då förblir nog euron dyr. Samtidigt säger Riksbanken att de tänker "ta intryck av vilken strategi andra centralbanker väljer". Det här tolkar de flesta, som att Europeiska centralbanken, ECB, är riktmärket och det skulle innebära en ännu långsammare räntefärd uppåt. Emellertid pratar Riksbanken om "andra centralbanker", inte bara om ECB. Då blir bilden annorlunda, eftersom spridningen i ränta mellan olika valutaområden är stor. 

Stor räntespridning

Tre centralbanker styr över ekonomier med tvååriga obligationsräntor på nästan 2 procent (USA, Kanada, Australien), medan centralbankerna i Norge och Storbritannien ligger kring 0,5 procent. Återstår fyra centralbanker - ECB, Japan, Schweiz och Sverige. Japan ligger något under noll, medan de fyra stora ECB-länderna ligger kring ett snitt på minus 0,5 procent, samtidigt som Sverige och Schweiz ligger i botten på minus 0,7 procent. Min bedömning är att det viktigt att hålla koll på både ett globalt snitt och på eurozonen, liksom britterna. Det globala räntesnittet ligger på ungefär 0,4 procent och har stigit med en halv procent under ungefär ett år. Även britternas obligationsränta har ökat med en halv procent, men under ungefär ett halvår, medan eurozonens obligationssnitt fortfarande ligger väldigt nära tidigare rekordnivåer.

Och slutsatsen..?

Om internationella räntor är riktmärket för Riksbanken, borde en rimlig prognos för den svenska tvååriga obligationsräntan vara en uppgång på minst en halv procent det närmaste året. Det skulle innebära en ränteriktning, som gör att den svenska kronans ursvaga värde mot euron borde ligga bakom oss. Men kronan har potential att stärks ännu mer. Sverige har nämligen samma höga inflation som USA, Australien, Kanada och Storbritannien, vilka har en genomsnittlig tvåårsränta på 1,6 procent. Om svenska ränteplacerare siktar in sig på denna nivå under 2018, då lär kronan bli ännu högre värderad. Då borde det långsiktiga genomsnittspriset för en euro på 9:20 kronor, mycket väl vara inom räckhåll.