Fällorna med indexfonder

Finns det systematiska skevheter med indexfonder, som gör att de långsiktigt kan överträffas?

Indexfrossa

Indexkonstruktörernas egen förening, the Index Industry Association har räknat fram att det finns 3,14 miljoner aktieindex över hela världen. Totalt 7.178 index ligger till grund för indexfonder. Därför är det svårt att förstå hur indexförvaltning kan kallas för "passiv". Vilken fond skall placeraren egentligen välja? Om indexfonderna är baserade på väldigt breda index, med många stora bolag, som amerikanska S&P, är spridningen i bolag mycket stor. För en svensk placerare blir det därför mer en fråga om exponeringen mot US-dollarn, liksom mot den amerikansk ekonomin, som avgör om vi skall gå utanför Sverige. Men riskspridning kostar. Breda amerikanska index har nämligen utvecklats sämre än Stockholmsbörsen. Totalavkastningen i USA 1970-2017 ligger på 10,2 procent (MSCI index), medan Stockholmsbörsen (i USD) ligger på 13,0 procent. Den ökade stabilitet och spridning som vi köper i USA har alltså ett pris.

Små länders börser

Vidgar vi analysen och granskar en rad index för olika börser sedan 1970, kan konstateras att det finns ett storlekssamband. De största länderna, alltså USA, Japan och EU:s fem stora länder, ligger alla kring ungefär 10 procents avkastning per år, undantaget sorgebarnet Italien, som når ungefär hälften. En rad mindre länder, som Sverige, Schweiz, Holland och Hong Kong ligger regelmässigt ett par procent högre än de stora och de flesta rika småländer ligger högre, även om det i vissa fall bara handlar om tiondelar av procent per år. Avkastningen för mindre länder kan alltså sägas inkludera en sorts "småbolagspremie". Ett sätt att slå ett världsindex är därför att kombinera mindre industriländers aktieindex i ett gemensamt globalindex. För småländerna ovan hade avkastningen blivit hela 13,8 procent per år 1970-2017, vilket spöar de stora ländernas kombinerade index med hela 3,7 procent per år.

Index kan förfinas

Men det kan bli ännu bättre. Jämför vi Stockholmsbörsens totalindex med en likaviktad utveckling för de 40 största bolagen (exkl investmentbolag) har det likaviktade indexet utvecklats klart bättre, trots att indexet inkluderar merparten av de storbolag som dominerar totalindex. Från 2004 är avkastningen 13,7 procent per år, medan ökningen i totalindex stannar på 10,3 procent. Det vi studerar är en sorts småbolagseffekt. Jämför vi utvecklingen för det likaviktade indexet med Carnegies småbolagsindex blir avkastningen nämligen samma, alltså 13,7 procent per år.

Det handlar om risk

Överavkastning för småbolag handlar ytterst om kompensation för risk. Det gäller även för små länder. Jämför vi USA:s utveckling med Sveriges kan konstateras att den svenska börsen har haft en högre risk. De tio procent värsta månadsfallen sedan 1970, i Sverige respektive USA, ligger på 11,2 respektive 7,6 procent. Likadant i toppen. De tio procent snabbaste ökningarna är 8,3 procent i USA mot 13,4 procent i Sverige. Gör vi motsvarande analys för gruppen stora länder jämfört med små, blir slutsatsen densamma. De stora ländernas värsta fall ligger på 8,3 procent, medan de mindre ländernas ligger på 8,9. Likadant för kursuppgångarna. De bästa månaderna för de stora länderna gav en avkastning på 9 procent, medan de mindre länderna gav 10,1.

Jämnare i Sverige

På Stockholmsbörsen är svängningarna jämnare mellan grupperna. Räknat från 2004 uppvisar både totalindex, vårt likaviktade index och Carnegie exakt samma maximala fall (8,0 procent) för de värsta tio procenten. Även de bästa månadsuppgångarna skiljer sig, med Carnegie i topp på 10 procent, följt av det likaviktade indexet på 9,5 och totalindex på 8,2 procent. Skillnaderna i risk beroende på storlek är alltså mindre i Sverige, men de finns.

Och slutsatsen?

Satsa gärna på indexstrategier, men satsa inte i indexfonder, eftersom de är viktade efter bolagens storlek. Om du istället köper en bred grupp aktier på en mindre lands börs, som alla ingår i ett stort index och kontinuerligt likaviktar portföljen (exempelvis varje år) kommer troligen utvecklingen att vara bättre än för de indexfonder som byggts kring samma index. Dessutom bör du undvika indexstrategier som bygger på stora länders index. Du får visserligen en högre stabilitet, men det är tveksamt om du kommer att märka detta. Den avkastning som du avstår över exempelvis 10 år är dock märkbar.