10:33 / 20 december 2017
Remiums chefsanalytiker Peter Malmqvist synar börsens händelser och kommenterar det senaste åt besökarna på Introduce.
På torsdag går katalanerna till val. Det är ett parlamentsval, inte ett självständighetsval, men alla är ändå medvetna om att det är just det som är huvudpunkten.
Utgångsläget
Den 1 oktober röstade katalanerna om självständighet. Det var ett illa arrangerat och omstritt val, inte minst för att det stred mot den spanska konstitutionen. Det blev ett rungande "ja" för självständighet, men eftersom valdeltagandet var låga 43 procent och valet i övrigt inte följde normala säkerhetsprinciper (exempelvis kunde en person smyga ner flera valsedlar i boxen) var det bara "vinnarna" som accepterade utgången. Tre veckor senare utropade Kataloniens premiärminister Carles Puigdemont en självständig republik. Ytterligare några dagar senare tog centralregeringen i Madrid över styret, arresterade nio parlamentsledamöter, varav två fortfarande sitter häktade (övriga släppta mot borgen), medan Puigdemont och fyra andra flydde till Belgien. Där har de lyckats avvärja hotet att bli utlämnade, tack vare juridiska formaliteter.
Ytterst jämnt
Från Belgien styr nu Puigdemont sin valkampanj, som partiledare för Junts per Cataluna (JxCat), som på den röd-blåa skalan kan kategoriseras som ett mittenparti, men med en extremt stark fokusering på en katalansk republik. Tillsammans med vänsterpartiet The Republican Left of Catalonia (ERC) och det ännu rödare partiet CUP (som startades 2010 för att motarbeta nedskärningar i den katalanska budgeten) utgör dessa självständighetsblocket. ERC:s partiledare, den förre finansministern Oriol Junqueras, styr för övrigt kampanjen från fängelset.
Självständigheten något före
Detta block har i en opinionsundersökning under helgen fått 43,8 procent av rösterna, att jämföra med "enighetspartiernas" 44,9 procent. Om emellertid detta skulle förvandlas till platser i det katalanska parlamentet, blir fördelningen 63-61 (av 135) till självständighetspartiernas favör. I det förra valet, som gick 2015, bildade dessa tre partier en koalition (kallad "Tillsammans för ett Ja"), vars enda syfte var att utlysa den folkomröstning, som alltså hölls den 1 oktober. I det förra valet fick koalitionen 72 av 135 platser, men i det nuvarande har de avstått från att bilda en koalition.
"Folkpartiet" störst
Mest framgångsrikt har emellertid Kataloniens motsvarighet till svenska Folkpartiet/Liberalerna varit (Ciudadanos). De har en fixstjärna i den unga partiledaren Ines Arrimadas, som är gift med en katalan och kom till Barcelona från Cadiz så sent som 2010. Inte överraskande utmålas hon därför som en "utböling" av självständighetspartierna. Ciudadanos har ett mycket tydligt enighetsbudskap och har lyckats bli största parti på kort tid med 25,2 procent av rösterna (före vänsterinriktade ERC på 23,1). Tillsammans med de spanska socialdemokraternas katalanska del (PSC) och högerpartiet PP (som håller regeringsmakten i Spanien) bildar Ciudadanos ett block för enighet med Spanien.
Vågmästare
Bilden kompliceras ytterligare av att en nybildad koalition håller en vågmästarroll i opinionsmätningarna. I den senaste mätningen får de 9,5 procent och skulle få 11 platser i parlamentet. Koalitionen består av två partier, dels det relativt neutrala och nystartade partiet (har funnits lokalt i Barcelona) "Tillsammans i Katalonien", dels det tydligt vänsterinriktade Podem, som också finns på riksplanet. Båda motsätter sig en självständig republik, men motsätter sig också det maktövertagande som regeringen i Madrid genomförde i november. Det är ganska uppenbart att koalitionen bildats för att just kunna spela ut båda huvudblocken mot varandra.
Ingen klarhet
Ingen opinionsmätning har visat att det kommande valet bringar klarhet kring styret av Katalonien. Självständighetsrörelsen har dock fått sig en rejäl knäck och företrädarna säger öppet att de är besvikna över det uteblivna stödet från andra länder inom EU, liksom från själva EU. Ytterligare ett bakslag har varit den snabba utflyttningen av företagens juridisk hemvist, bort från Katalonien till andra delar av Spanien. Även om den ebbat ut något, har inte mindre än 2900, företrädesvis stora, företag flyttat sätet till andra delar av Spanien, exempelvis sju av de åtta katalanska företagen i börsindex IBEX 35. Rapporterna på den ekonomiska fronten är därtill genomgående negativa för Katalonien, med bland annat fallande turism och fallande nyföretagande. Ovanpå det kommer rapporter om trakasserier, från båda sidor, i den pågående valkampanjen, där ett internetbaserat mordhot av Carles Puigdemont toppar listan. Slagsmål och övergrepp sker dock hela tiden och stämningen är mycket infekterad.
Och slutsatsen...?
Det blir nog fortsatt stökigt i Katalonien även efter valet. Däremot har enighetsrörelsen fått medvind och även om det inte räcker för att politiskt stoppa självständighetsivrarna är det med stor sannolikhet ett mer balanserat parlament, som katalanerna röstar fram på torsdag. Om det, i sin tur, räcker för att stoppa de starka krafter som satts i rörelse de senaste två månaderna är en mer osäker fråga. Troligtvis inte.
Chefsanalytiker