Remiums chefsanalytiker Peter Malmqvist synar börsens händelser och kommenterar det senaste åt besökarna på Introduce.
Sedan botten efter Kinakraschen, februari 2016 har storbolagen i OMXS30 ökat med drygt 30 procent. Hur småbolagen har utvecklats är svårare att säga, men många av dem har slagit index grundligt.
Småbolage på lång sikt
Den som satsade 100 kronor på OMXS30 till snittindexet under 2004, har idag drygt 270 kronor. Det är 8 procents avkastning per år, exklusive utdelningar. Den som istället satsade en hundralapp på bolagen i Carnegies Småbolagsindex, har fått hela 460 kronor. Nästan dubbelt mot storbolagen. Ännu bättre har det gått för den som satsat i fastighetsaktier. Där har hundralappen vuxit till 510 kronor. Småbolag och fastigheter har alltså givit en häpnadsväckande överavkastning. Hur är det med risken?
Finanskraschen
Granskar vi aktieutvecklingen under finanskraschen borde småbolagsaktierna ha rasat mer än storbolagen. Småbolag är mer riskfyllda eftersom de ofta är mer beroende av enstaka nyckelfaktorer, som enstaka produkter, marknader, kunder eller leverantörer. Dessutom torkar ofta handeln upp i småbolagens aktier när marknaden är svag, vilket kan ger plötsliga och skarpa kursfall. Denna förmodade högre risk går dock inte att spåra i småbolagens index. Under finanskraschen, från toppen i juli 2007 till botten i november 2008, dalade OMXS30 med obehagliga 60 procent. Det var nästan exakt lika mycket som Carnegies Småbolagsindex, liksom Stockholmsbörsens NASDAQ Small Cap. Även fastighetsaktierna, en hårt belånad småbolagssektor, visade samma utveckling.
Andra dåliga börsperioder
Ytterligare en dålig börsperiod var sommaren 2015 till februari 2016, då den kinesiska fastlandsbörsen kollapsade. OMXS30 gick då ner 23 procent, medan småbolagen klarade sig väsentligt bättre. Nedgången i Carnegie stannade på 11 procent, samtidigt som fastighetsaktierna bara gick ner 7 procent, medan NASDAQ Small Cap, häpnadsväckande nog, klarade en lite uppgång på 2 procent. Småbolagen klarade sig alltså genomgående bättre än storbolagen. Går vi till Greklandskrisen sommaren 2011 blir slutsatsen densamma. Nedgången under hösten i OMXS30 blev som mest 28 procent, vilket var exakt samma nedgång som i våra två småbolagsindex, medan fastighetsaktierna klarade sig bättre och stannade på 19 procent.
Olika småbolag
Eftersom småbolagsindex verkar klara nedgångar minst lika bra som storbolagen, förklaras den bättre långsiktiga avkastningen av starka uppgångsperioder. Det är inte överraskande. Konstigt nog får vi här en skillnad mellan olika småbolagsindex. På lång sikt, sedan 2004, är det marginell skillnad mellan Carnegies Småbolagsindex och NASDAQ Small Cap. I den inledande översikten ovan hade en hundralapp i Carnegie vuxit till 460 kronor. NASDAQ Small Cap har samtidigt ökat till 440, vilket är en försumbar skillnad. Mäter vi däremot den senaste uppgångsperioden, från februari 2016 är skillnaden påtaglig. Fram till börstoppen i september i år, hade NASDAQ gått upp hela 60 procent, vilket är dubbelt mot Carnegie. I de tidigare uppgångsperioderna innan den senaste, är det däremot Carnegie som utvecklats något bättre än NASDAQ.
Fastighetsbolag förklarar
Den stora skillnaden mellan de båda indexen är andelen fastigheter. De tidigare uppgångsperioderna, innan den senaste, har fastighetsindex nästan regelmässigt utvecklats bättre än övriga index, men under den senaste har fastigheterna släpat efter. Som nämndes i inledningen, har emellertid fastighetsindex haft den bästa avkastningen av samtliga sedan 2004. Det gäller särskilt 2014 och 2015 då Riksbankens startade sin extrema räntepolitik, med minusräntor. Då blev det hausse i fastighetsaktierna, vilket också hjälpte Carnegies index.
Vinstutvecklingen förklarar
På lång sikt har alltså svenska småbolag varit klart bättre än storbolagen. Till viss del beror det på större inverkan från de framgångsrika fastighetsaktierna, men inte bara. Småbolagens vinster växer nämligen snabbare. Mäter vi under de senaste 20 åren, har ett vinstindex kopplat till de mindre bolagen ökat från 100 till 830, medan de 30 största bolagens vinster ökat till index 340. Småbolagens vinster har alltså vuxit mer än dubbelt så snabbt som de stora bolagens. Detta är därtill mätt exklusive fastighetsbolagens omvärderingar. Slutsatsen blir därför, att den som kan leva med ett aktieinnehav som ofta är svårt att sälja i några större volymer på kort sikt och med bolag där den operativa risken är klart högre än i de geografiskt spridda storbolagen, kommer samtidigt att bli rikligt belönad.