Peter Malmqvist - En omöjlig skattereform

Remiums chefsanalytiker Peter Malmqvist synar börsens händelser och kommenterar det senaste åt besökarna på Introduce.

Den amerikanska skattereformen är underfinansierad med gigantiska belopp. Därför är den omöjlig som börsmotor.

Skattereformen lever

Politiska turer i USA är inte lätta att följa. För ett par månader sedan presenterade den amerikanska presidenten ett utkast till en skattereform. Skatteexperterna skrattade åt reformens nio tunna sidor, vilken ansågs mer som en idéskiss, än ett färdigt förslag. Och så plötsligt har reformen röstats igenom av eniga republikaner i Senaten. Nu är den visserligen väsentligt tjockare, men det finstilta visar tydligt att reformen är kraftigt underfinansierad. Underskottet, enligt vissa beräkningar, lär uppgå till 1,4 biljoner dollar. Det är en hisnande siffra och skulle medföra att det amerikanska federala budgetunderskottet trefaldigades. 

USA i topp

Redan idag är det amerikanska budgetunderskottet i global topp. Med ett underskott på 3,4 procent av BNP, får USA placering nummer åtta av världens 41 största länder. Bara åtta länder visar överskott, däribland Sverige, med rika Norge som överlägsen etta. Problemet är att budgetunderskott eldar på inflationen. Granskar vi det senaste årets inflationstakt kan konstateras att de länder som redovisar högst budgetunderskott, normalt också redovisar en inflationstakt som ligger över genomsnittet. Det finns dock ett viktigt undantag - Japan. De har världens femte största budgetunderskott (5,7 procent av BNP), men redovisar ändå en inflationstakt som är bland de lägsta i världen. 

Hur är det möjligt?

Japans konststycke är möjligt genom att landet finansierar budgetunderskottet helt med inhemskt sparande. Det framgår av bytesbalansen, ett lands kassaflöde mot utlandet. Japanerna har ett kraftigt överskott, vilket innebär att den överkonsumtion staten hänger sig åt, finansieras i övermått av sparande inom landet. Det drar in privatkonsumtion och håller tillbaka inflationen. USA har däremot ett underskott i bytesbalansen, det sjunde största av de 41 analyserade länderna. Det klarar USA, eftersom alla länder accepterar dollar som en del av sin valutareserv. USA lånar alltså från utlandet till sin överkonsumtion, vilket skapar en amerikansk inflationstakt, som är högre än i de flesta andra länder,  i alla fall i "den gamla världen". Kombinationen budgetunderskott och bytesbalansunderskott drar, rent generellt, upp inflationen i de länder som har det. Det framgår också av vår studie.

Och slutsatsen..?

De amerikanska börsernas mycket positiva utveckling de senaste veckorna har troligen drivits på av förväntningarna om denna skattereform. Den stimulans för ekonomin (och bolagsvinsterna) som den underfinansierade reformen beräknas bidra med har varit motorn. Den kommer dock knappast att komma upp i full effekt. Ett ökat budgetunderskott kommer nämligen att driva på inflationen ytterligare, vilket  tvingar Federal Reserve till ännu fler räntehöjningar. Om räntorna stiger, kommer rimligen också den amerikanska dollarn att stärkas, vilket kommer att pressa bolagsvinsterna. Tillsammans med en historiskt hög värdering (p/e-talet är klart över historiska snitt) börjar därför de amerikanska börserna att se mycket riskfyllda ut.