Peter Malmqvist - Vad är inflation?

Remiums chefsanalytiker Peter Malmqvist synar börsens händelser och kommenterar det senaste åt besökarna på Introduce.

Sveriges inflation är en av de lägsta i världen de senaste tjugo åren, men granskar vi prisökningarna inom servicesektorerna blir bilden helt annorlunda.

Tappar i värde

Vad är egentligen inflation? Första gången jag kom i kontakt med begreppet, som liten pojke, hade jag fått en tiokronorssedel i min hand. Jag minns att jag tittade på sedeln och undrade hur den kunde "tappa i värde"? I Sveriges enda TV-kanal tjatades det ständigt om att "pengar tappade i värde". De pedagogiska journalisterna hade uppenbarligen bannlyst begreppet "inflation" och pratade ständigt om att pengar tappade i värde. Jag förstod bara inte hur trolleritricket gick till. Hur kan en sedel som det står 10 kronor på, plötsligt förvandlas till 9 kronor? Vem bestämde vad den nya siffran skulle vara? Och när kom förvandlingen? När jag sov? Jag var helt fascinerad. 

Enklare

Det hade nog varit enklare om inflation just innebar att siffrorna på sedlarna skrevs ner, hellre än att priserna på varorna och tjänsterna gick upp. Nedskrivna sedlar innebär ju att alla varor och tjänster blir likvärdigt dyrare att köpa. Det blir lättare  att hålla reda på. I verkligheten är det ju mycket svårt att förstå vad som egentligen är inflation. Exempelvis har elektronik i Sverige fallit i pris med nästan 90 procent sedan 1995, samtidigt som kostnaderna för hälso- och sjukvård har stigit med drygt 90. Snittet av alla uppåtgående och nedåtgående pristrender blir en siffra och den skall Riksbanken hålla kring 2 procent. Det har emellertid visat sig omöjligt. Under 75 procent av alla månader sedan 1995 har siffran legat under två. 

Tre viktiga delar

Ur ett styrperspektiv kan inflationsområdet analyseras i tre delar: 1) Energirelaterade produkter, 2) importerade produkter (exklusive energi) och 3) inhemskt producerade tjänster. Den första gruppen följer i allt väsentligt oljepriset, medan gruppen med importprodukter regelmässigt drar ner inflationen, tack vare import från lågprisländer. Den tredje gruppen, inhemskt producerade tjänster, ligger dock regelmässigt över inflationen. Det är i huvudsak den tredje gruppen som Riksbankens räntepolitik kan påverka. Därför är dagens politik helt obegriplig.

Tjänster stiger

Tre viktiga inhemska tjänster är a) restauranger/snabbmat, b) bilservice/reparationer, samt c) snickeritjänster/husreparationer. Granskar vi prisutvecklingen inom dessa områden för nio stora industriländer (och Sverige) kan konstateras att tjänsterna regelmässigt ligger över den generella inflationstakten. Räknat från 1996, har inflationen för samtliga länder varit i snitt 1,5 procent per år. Däremot har ett kombinerat index för serviceprisökningarna legat nästan en procentenhet högre, på 2,4 procent.  

Svenskar och britter

I Sverige är skillnaden ännu större. Inom service har priserna ökat med 2,8 procent per år, medan inflationen stannar på 1,1 procent . Högst serviceprisökningar har britterna på hela 3,9 procent i snitt, medan USA ligger tvåa tillsammans med Australien på 2,8. Totalt sju länder ligger över 2,6 procent, medan vi hittar Japan i botten med serviceprisökningar på endast 0,3 procent per år. Sverige är dock ett av de länder med klart störst skillnad mellan serviceprisökningar och generell inflation. Skillnaden är 1,7 procent, vilket är nästan dubbla snittet för samtliga länder. Bara britterna har en större skillnad, med 1,9 procent. Japan ligger även här i botten, med nästan ingen skillnad alls. 

Och idag..?

Läget för inflationen idag är att genomsnittet för de tio länderna ligger exakt på det långsiktiga snittet (1,5 procent), medan serviceprisökningarna ligger något lägre än det långsiktiga snittet, på 1,9 procent (snittet är 2,4 procent). Internationellt är det alltså större balans mellan inflation och serviceprisökningar än normalt. Ett av länderna är dock helt annorlunda. Det slår rekord. Serviceprisökningarna är rekordhöga 3,0 procent i årstakt och skillnaden mot inflationen är högre än i något annat land, på 1,3 procent. Detta land har också industrivärldens näst lägsta styrränta. Du gissade rätt: Sverige. För den som tycker att serviceprisökningar är ett bättre mått på den inflationstakt, som en centralbank faktiskt kan påverka, blir slutsatsen att den svenska situationen är absurd, både i ett historiskt perspektiv och jämfört med andra länder. Hur länge kan denna utveckling få pågå?